Något man ofta upprepar inom ridning är att det inte är nacken man rider och att man alltid ska rida hästen bakifrån och fram. Sen finns det så klart de som fokuserar extremt på nacken och nästan bara bryr sig om det, men de kan vi kanske bortse från.

Det jag tänkte komma in på här är den första av Dagens tankar och funderingar som ju var ett tag sen jag skrev om nu. Och idag kommer det att handla om hästars nackar. Både när det gäller exteriört och när det gäller i ridningen.

Om vi nu allra först går in på nackens funktion när det gäller ridning så är den en hävstång. När den sänks så höjs ryggen (jag förutsätter ni i alla jag skriver att hästen fysiskt kan fungera normalt och inte hämmas av skador, krämpor eller en illasittande sadel...eller för all del en ryttare som trycker bort ryggen). När nacken är avslappnad muskulärt så har ryggen också en chans att vara det. När ryggen är avslappnad så är nacken det också. De två är starkt länkade med varandra.

Om vi nu tittar till vad detta innebär: det innebär att när hästen kommer upp lite med ryggen och slappnar av med den (som den gör när den arbetar korrekt) så kommer nacken också att slappna av och när den slappnar av "faller" den neråt eftersom den sitter som en hävstång ut från bogarna. Därav att man fokuserar på om hästens nacke formar sig (ryttarens hand blir det som nacken formas till). Att hästens nacke är vackert formad, avspänd och jäst visar att resten av hästen också är det. Och att man faktiskt arbetat med hästen bakifrån och fram.
Om hästen har en krökt nacke, men där det är streck i den eller man ser att det är flera muskler (istället för en stor, mjuk, jäst "muskel") så är hästen bara spänd. Och är den spänd i nacken är den det garanterat längre bak också.

Om man reflekterar över hur nacken rör sig vid ridning så har den ju en pendlande rörelse, men när hästen ändrar något i sin kropp (t.ex. gör en övergång) så kommer det som en vågrörelse genom kroppen på hästen. Vågrörelsen börjar i bakdelen på hästen, kommer upp genom höften, genom ryggen och ut genom nacken. Om hästen är väldigt välutbildad och har kommit långt i sin utbildning så kan den hantera att behålla exakt samma ram (alltså att handen inte ändrar läge alls i detta fallet) eftersom den är flexibel i sin kropp och kan samla sig lite extra utan problem.
Men för de allra flesta hästar så innebär denna vågrörelse, om den är korrekt, att ryttare måste ge hästen en aningens mer utrymme i nacken eftersom den längs ut lite. Så om ryttaren är stum/fast i handen så kommer den stumheten att överföras bakåt, hela vägen bak till bakbenen. Så hur mjuk ryttaren än är i handen överlag så kommer det inte att hjälpa om man försöker hålla ihop hästen i övergångarna och gör dom med handen istället för med sitsen så att han är fri att ge efter och i vissa fall kanske hjälpa hästen att fortsätta tänka lätt neråt.

Att nacken fungerar som hävstång gör också att om man rider nacken lång/låg så kommer ryggen att höja sig och börja slappna av. Förutsatt att ryttaren lyckas med det samtidigt som hästen är avslappnad i sin muskulatur. Därav att lång/låg är så enormt viktigt, speciellt på unga hästar eller hästar som har dåligt med ryggmuskler. När det gäller form och hur hästar arbetar kan jag skriva en halv uppsats känns det som. Det är inte ryggen som bär upp ryttaren, utan ryggens jobb är faktiskt bara att tillåta rörelse genom kroppen, att komma upp, jäsa och slappna av. Väldigt förenklat.

Det här var egentligen inte det jag ville komma in på utan det var något helt annat jag ville komma till egentligen...

Hur olika exteriörer, när det gäller just hästars nackar, påverkar ridningen. Givetvis finns det annat som påverkar och som påverkar mer, men för tillfället har jag snöat in på nackar p.g.a att Jaleoso har en så extrem nacke. Och vi ska komma in på just det.

En häst som har en lång nacke, lite smal och med ett stort lite tungre huvud kommer ha väldigt lätt för att komma och gå med nacken: lång, till handen och avslappnad. Men kan så klart också bli lite tung istället.

En häst som har en väldigt hög, grov nacke med ett litet nätt huvud kommer ha extremt svårt för att komma till handen, länga nacken och att kunna sträcka sig med nosen framåt i lång/låg.

Två exempel:

Helli har en lång, smal nacke och ett lite stort huvud (även om det finns de med mycket större). Även om han inte ser ut så så kändes det som att man hade två mil till hans huvud när man satt på honom. Han hade extremt lätt för att komma till handen, sänka nacken, men han kunde också bli tung då och då om man inte kom åt honom riktigt bra med att arbeta bakifrån. Ett typexempel med andra ord. Såna hästar är alltid väldigt stabila i formen, men kan vara lite svåra när det gäller att få dom att komma upp i en vackert samlad form (obs...jag pratar verkligen bara utifrån nackar just nu)

Jaleoso har en väldigt, väldigt hög nacke som är grov för hans kroppsstorlek och på det ett litet, väldigt nätt huvud.

Han har väldigt svårt för att komma till handen, han kan inte (just nu i alla fall) komma lång/låg med nosen framåt och han är svår att behålla kontakten med handen. Han är svår att få en stabil form på eftersom han är så svår att behålla en konstant kontakt med. Eftersom han har så stor nacke så spelar den väldigt stor roll för resten av hans kropp och det gör så klart att allt som händer framtill som är negativt gör att det blir negativa påverkningar baktill.

När han står själv i hagen kan nacken nästan sticka rakt upp och då står han bara och små kollar på något.

Om man istället kollar på två andra hästar: Lluent och Magnum. De har bägge nackar som gör livet relativt lätt för ryttaren. Bra ansatt, lätt välvda, lagom stora och lagom stora huvuden.

Bägge de här är/var lätta att få till handen, med en lätt, konstant kontakt som är lätt att kommunicera genom.

Magnum:

Lluent: 

Det jag själv har ägnat mig åt att gå och fundera på, som föranlett detta inlägget, är just nu Jaleoso och hans nacke. Han måste lära sig att söka efter bettet hela tiden eftersom hans exteriör gör att han inte gör det av sig själv. Hans nacke vill helt enkelt upp och får man en konstant kontakt med honom så krullar han gärna ihop sig istället.
Det här höll jag på och tjatade på honom om innan han ställdes av och det är dags för det igen. Man får på en sån här häst helt enkelt lära in att den ska leta efter bettet hela tiden och vilja ha kontakt så man kan komma ifrån problemt med att få hästen till bettet (länga ut nacken) hela tiden. Annars får man spendera resten av hästens liv med det problemet. Han ska få sin höft justerad imorgon igen och efter det sätter basic jobbet igång igen. Det har märkts tydligt att den sneda höften har gjort att den helt enkelt inte är lönt att försöka länga ut honom i formen mer för hans balans tillåter det inte. Han funkar i en lite kort/hög form just nu för att det är så han är skapt. Den lite längre formen kräver att han jobbar på ett sätt som inte är det han väljer naturligt = saker och ting måste samarbeta i kroppen för honom. Jag hade idag ute honom i tio min i paddocken i träns (vid handen) och bara kollae av kontakten på handen (utan någon annan hjälp inblandad). I vänster varv var det väldigt svårt för honom och jag fick små plocka och pilla för att hjälpa honom men han hittade inte den längre nacken mer än några sekunder då och då och då gärna bakom lod. I höger varv är han mycket mer stabil och har lättare för att länga ut nacken och söka efter bettet. Så det ska bli skönt att få honom rak och fin igen och kunna jobba med honom vettigt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har fått den äran av att bli Team ryttare för Team Total! Den här presentationen ligger ute på facebook sidan "Funktionsfodret Primero Total": (mer om mina tankar kring att vara teamryttare/profilryttare och sponsrad nedanför bilden)   ...

Jag är precis hemkommen efter två dagars träning på Fors Gård i Stockholm för Julio. Lika välbehövligt som alltid! Och det var alldeles för länge sen sist jag kom iväg.   Jag plockade med mig Alexander den här gången och första passet börjar so...

Ibland är det väldigt roliga nyheter men får dela med sig av.   Jag blir sponsrad av och profilryttare för Equikraft!     Equikraft (www.equikraft.se) och Ulrika, som driver företaget, kom jag i kontakt med i samband med att jag hade sa...

Årets första tävling gick av stapeln i söndags och var i Kalmar. Bägge pojkarna följde med ner och det blev en lång dag då Alexander startade tidigt i första klassen och Magnum placerade sig i bägge sina klasser som gick efter. Alex har inte vari...

Jag tror att alla tränare har gemensamt att man till 99% stöter på samma problem hos ryttarna. Vissa problem som ryttarna själv upplever och andra som ryttarna inte vet om men som gör livet så mycket lättare med ridningen om man kommer tillrätta med ...