Att ha en vetekudde som passar till häst är verkligen något jag vill rekommendera till alla som har häst!

Det började med att jag skaffade en till Lluent när han blev behandlad i länd och höfter eftersom han skulle vara varm i det området innan han började ridas. För att minska risken för att han skulle få inflammationer igen och för att musklerna skulle ha större chans att släppa på spänningar.

Vetekudden för häst är som en dubbel för människor och sen har dom några fack för att veten inte ska rinna ut i kanterna utan ligga kvar t.ex mitt uppe på korset på hästen.

Jag har använt vetekudden till massor av hästar sedan dess. På nacken på hästar som haft tandproblem (som blivit åtgärdade men som fortfarande haft muskelspänningar kvar), på ryggar, länd och höfter på hästar som haft spänningar eller skador.

Jag rekommenderar dom till både de hästar som är friska och som bara har ett tillfälligt problem efter att ha sträckt sig eller till seniorhästen som kanske behöver lite hjälp att bli varm innan ridning i höften. Om man ska komma åt att massera t.ex så är det suveränt att låta hästen stå med vetekudden först och sen massera. Det sparar händerna och det gör att hästarna inte tycker att det är lika obehagligt.

Om man har problem med att hästen skakar av sig vetekudden kan jag rekommendera ett tunt fleecetäcke och vetekudden ovanpå täcket. Det gör det väldigt mycket svårare för dom att få av den och man kan oftast lämna dom i gången eller ätandes i boxen i 20-30minuter medan man gör annat och låter värmen från vetekudden verka.

Idag har jag ridit Jaleoso och Dizzy.

Jaleoso gick sitt första normala pass idag efter han fick behandling av Ingebjörn i tisdags. Det är verkligen inte bra när den hästen får göra så lite på fyra dagar som han gjort. Han gick jätte, jätte bra i paddocken först. Kom till handen och la till och med lite "tyngd" i handen, vilket inte är det lättaste med den hästen. Det innebar att han kom över ryggen och längde nacken till handen och hade tryck i steget. Helt underbart att känna.

Men sen kom det en liten söt ponny in i paddocken bredvid och med Jaleosos överskottsenergi blev det inge bra och han fick sin "fly förbannad" variant när han ser ut som att han är redo att ha ihjäl någon och så klart spänner sig rejält. Nu är det en ponny som är bästs kompisen så jag utgår från att det var överskottsenergin som pratade. Imorgon blir det uteritt för honom och sen paddocken igen på måndag då vi ska filma och kolla på form och hur han känns.

Dizzy fick också gå i paddocken och hon känns tack och lov bara bättre och bättre. Jag kan ju inte påstå att hon går fullt ut, men hon är på gång. Nu kan jag jobba med henne mer och mer i alla gångarter och även om hon gnäller i galoppen att det är tungt så går hon att jobba riktigt trevligt i den nu. Och det är inte konstigt att hon tycker att det är tungt. Tidigare har hon ju bara sprungit i galoppen och känts som en häst som har riktigt svårt för sig (vilket ju inte stämmer exteriört på henne), men nu tar hon i så hon håller på att spricka istället.

Dagens tankar och funderingar

Ridkänsla!

De allra flesta ryttare jag träffar på saknar antingen känsla för vad som händer i hästens kropp, eller så reagerar de instinktivt på det (efter många års träning) men är inte medvetna om att de reagerar på vad hästen gör. Och då kan ju så klart reaktionerna från ryttaren vara allt från totalt fel till väldigt rätt. De reaktionerna som är helt rätt märker man så klart inte, men de som är helt fel stör väldigt, väldigt mycket.
Så jag vill slå ett slag för att tillåta hästen att göra fel och känna/uppleva hur det känns innan man försöker korrigera/utbilda hästen genom det. 

Låt hästen flyta ut med bogen på det där hållet den så gärna vill det: hur känns det, vilka hjälper går den igenom, hur rättar du den lättast och snällast (och hjälper den i balans).

Låt den tappa formen i övergångarna om den vill det: hur känns det, vilka hjälper vill den inte haka på och hur får du hästen att följa dig bättre?
Eller kan det kanske vara så att du själv gör fel? 

Ju mer du känner desto lättare blir det för dig att klura ut vad det är som händer och antingen vad du behöver ändra eller vad du behöver träna på för att hjälpa hästen.