Jag är ju med i Falkens Hästsällskap som är en liten klubb bestående av runt 60medlemmar.

De allra flesta hobby rider bara och är med på någon klubbtävling och sen är det ett gäng som är ute och tävlar i dressyr, hoppning och distans (vi kanske har någon mer disciplin med som inte jag har koll på.

Klubben fick för ett litet tag sen hem ett antal sportlotter som ska säljas för att stödja klubben. Lotten kostar 50kr styck, varav 25kr går direkt till klubben. Man kan vinna allt från nya lotter, till presentkort på resor och bilar.

Det är redan några som vunnit lite så vi vet att de fungerar ;)

Flera medlemmar säljer lotter och då även jag. Så kan man tänka såg att offra en femtiolapp eller två för att sponsra klubben får man gärna höra av sig till mig inom en snar framtid.

I fredags red jag lektion för Jennifer på både Magnum och Jaleoso. Det är skönt att ha ett par ögon på marken som ser ridningen och utbildningen av hästarna på samma sätt som jag gör. Magnum har blivit bra mycket bättre sedan jag skärpte till mig med att vara lite tuffare på honom. Inte så att han behöver på åthutad, men han lägger gärna ut/in bogarna och tappar då balans, form, takt m.m Och han blir väldigt gärna tung i handen och stressar så fort han inte förstår. Så genom att vara väldigt noggran med de bitarna så har jag fått en häst som är bra mycket mer lättare i framdelen och bär upp sig bättre. Han börjar gå från att vara valp till att bli vuxen.

Jaleoso red jag på kandaret vilket passar både honom och mig så himla bra. Det blir en helt annat form av ridning där hjälperna tystnar väldigt mycket och han går för enbart små sitshjälper och blir längre i sin nacke och bär upp sig bättre. Jag anser att (tillsammans med alla andra som är åt det klassiska hållet) stången är till för att länga ut nacken, inte dra ihop den. Att den är till för att få en tydlig och lätt ram, inte tvinga hästen in i den. Att den är till för att få mycket mindre hjälper, inte användas för att få mer kraft från ryttaren sida.

I lördags var det Semestercupen hos Falkens HS. En årlig tävling som jag är löjligt förtjust i.

Det går en LC:1 och en 80cm hoppning (för storhäst, ponnierna hoppar lägre) samt en kort snutt ut i terrängen.

I år hade vi även en minicup för de minsta som då red LD:1 och 30cm för a-ponny samt 40cm för b-ponny. Det förslaget var jag väldigt glad att resten av styrelsen släppte igenom för det var himla roligt att se de mindre rida och se hur kul de hade medan de gjorde det.

De små tävlade mot varandra, ponnyryttarna mot varandra och storhästryttarna mot varandra.

Carina Kind dömde dressyren. Jag tror att jag och Jaleoso sist red för henne förra året och vi har aldrig fått några bra procent av henne. Jag tycker väldigt mycket om henne som domare då hon dömer väldigt petigt, rättvist och hårt. Det roligaste på hela dagen var att jag och Jaleoso kammade ihop 68,52% (även om det nu bara var en LC:1), vilket är långt högre än det vi fått av henne tidigare.

Vi vann dressyren, men i hoppningen fick vi pisk. Vilket  vi ju också bör få...vi är ju inte något hoppekipage.

Poängen i dressyren räckte gott och väl till att vinna hela cupen och Jaleoso tyckte att det var en himla bra grej att få en ekkrans runt nacken. Han hann att äta bort en hel del på den innan vi kom till stallet och tog av den. Här på bilden mumsar han för fullt.

Förutom det vanligaste schemat så väntar 1-3/8 ett tävlingsläger för barn och ungdomar!

Om det är någon som är intresserad finns det ett fåtal platser kvar. Det är både dressyr och hoppinriktning.
Så klart även god grundridning!!

Magnum är satt på "får inte lov att hoppa" listan av mig, eftersom han visat sig vara halvt livsfarlig att hoppa.

Han är inriden med fokus på hoppning och har hunnit hoppa en hel del, men jag har misstänkt att han ser lite dåligt och att det blivit sämre för han har noll avståndsbedömning och landar framför, i och bakom hindren lite hej och hå.

När jag har löshoppat så har han allt eftersom blivit allt sämre på det (inget jag gör ofta) och så snart jag ändrat minsta lilla på hindret så har han stoppat flera meter innan och vägrat gått i närheten. I kombination med att han då landat mitt i hindren någon gång.

Men igår fick han lov att hoppa. Jag skulle ha flera hoppträningar under dagen så jag passade på att hoppa Magnum och Jaleoso. Magnum fick bara hoppa bana på 50 och 60cm så det var inget avancerat, men han var helt överlycklig! Nu är han så pass utbildad i sin galopp (och så pass stark) att jag kan reglera den lätt och därmed lägga honom rätt på alla hinder så slipper jag lita på att han rättar sig. När han hade gått ett par rundor i 30graders värmen så tyckte jag att det räckte, men Magnum hävdade att han kunde gå 20vändor till utan problem. Här kanske det var tur att matte sa ifrån och han fick komma in och bli duschad istället.

Jaleoso skulle också hoppas och honom har både jag och Charlotte varit lite bekymrade över sen maj/juni för han har tappat sin normala energi och känns som att han bromsar lite. Samtidigt är det inte konstigt när han går från hingst till valack och han har alltid kommit igång när vi ridit igenom honom, men inte haft fullt så mycket tryck i sig som innan. Jag har saknat buset och idiot springandet innan som han gärna bjöd på uppför backar om man bad om det. Något jag tycker att en frisk och pigg, glad häst ska göra (alla är ju inte så pigga och framåt i sin personlighet).

Men igår visade han från start att det är nog mer motivationen och att han måste ta i (och inte leva på sitt testosteron) som är problemet. Så fort vi skrittade in på banan så var han laddad och busig. Han var så till sig att när vi började rida fram lite mer allvarligt så kunde han inte lyssna på de små hjälperna och det krävdes en pinne i handen för att han skulle börja ta det hela på allvar.

Sen när vi hoppade så var han lite överallt och väldigt busig innan han började blir trött...och då hade han ingen ork kvar. Men, men det ger sig väl med tiden när han får landa i att vara valack.

Jag och Sandra kollade Dizzy igår, utan att böja henne. Och hon ser fortfaranden en aningens stum ut på vänster fram, vilket gör mig väldigt bekymrad. Nu ska jag försöka få henne omskodd fram för jag ser att skoningen inte blivit bra på henne. Så vi börjar där och sen ska jag skritta igång henne och hålla ett öga på henne medan jag gör detta för att se om hon lossnar eller om det sitter mer allvarligt.

Idag blir det ingen ridning i värmen utan vi tar en liten mini sommarpaus på en dag.

Det enda svenska ordet jag kan komma på som kommer i närheten är rygginverkan.
Jag undrar helt enkelt hur många som hört talas om det eller som vet vad jag är ute efter utefter vad jag nu skriver.

Jag har sen jag varit liten fram tills kan 6-7år sedan varit extremt frustrerad över att jag haft så svårt att sitta i en stor trav. Men ännu mer för att absolut ingen kunnat berätta hur man gör mer än:
Öva, öva, öva
Det är okej att skumpa
Träna utan stigbyglar
Bli longerad

Och inget har hjälpt det minsta eftersom jag naturligt inte har lätt för att rida, vilket de flesta inte har.

Jag har själv alltid haft hästar som är lätta att sitta på men i mitt yrke så måste jag kunna sitta på hästar som rör sig stort också.
Jag hade ett samtal med Desmond som helt enkelt rörde vilka böcker som man ska ha läst. Där ingick "riding logic" av Wilhelm Müseler skriven i början av 1900-talet.
Där kom alla svar på de sitsproblem som jag upplevde!! Back bracing!
Efter det har jag insett allt mer att det han skriver, ungefär: innan en människa förstår back bracing är det inte lönt att sitta upp på en häst.
Jag träffar så många ekipage som hjälp extremt fort av att få träna back bracing/rygginverkan.
Jag har länge funderat på att skriva ett längre blogginlägg om det (och för all del ett längre teorihäfte om det), men jag är nyfiken på om det är ett sånt svart hål kring detta som jag upplever det.

Om någon är nyfiken på det i praktiken så kommer jag ha en clinic den 16/8 klockan 11 hos Falkens hästsällskap (som jag anordnar själv) om det finns intresse. Föranmälan krävs men betalning på plats (100kr).

Jag känner att jag är väldigt dålig på att blogga nu för tiden. Det där går alltid lite i vågor, men jag ska se om jag inte kan bli lite bättre på det.

Pinot har hunnit flytta hem till Sandra och är här på besök en gång i veckan då Sandra rider lektion och jag dagen efter rider igenom honom. Sandra är totalt överlycklig och Pinot får börja bekanta sig med skogen på riktigt. Nog för att han gått i skogen här också, men det är skog på ett helt annat sätt hemma hos Sandra.

Magnum blir bara bättre och bättre. Jag verkar ha hittat ett bett som herrn trivs med, äntligen. Sen får jag se om det stämmer i det långa loppet. Han biter gärna på bettet och låser sig runt det på höger sida och muskelminnet är svårt att få bort hos honom. Nu får han gå med ett baucherbett/hanging cheek snaffle vilket verkar motverka att han biter sig fast så han kan slappna av bättre. Fokus för honom med hans utbildning just nu är att få mer bakbensinverkan från honom. Han gör allt han ska, men han erbjuder sig inte att ge något extra så att man kan ta honom vidare. Så nu ska vi se om vi kan få honom att inse att det går att vinkla sina bakben mer.

Dizzy slutade få metacam i söndags och ska kollas på onsdag hur hon är i sina kotor. Efter det ska hon antingen skrittas igång, eller så blir det att åka och röntga henne istället. Jag hoppas verkligen att det blir skritta igång scenariot!

Jag och Jaleoso var i fredags iväg till Udden på deras superhelg. Vi var där ihop med Jennifer, som var chaufför, och Lottie, som höll ordning på mig. Under superhelgen så kör de dressyr, hoppning och stilterräng för både ponny och storhäst och det är riktigt kul att vara med på. Sist jag var där var ihop med Helli och då i hoppning.

Under fredagen på storhäst dressyr kör dom alltid LB och LA klasser. Nästa år hoppas jag att jag är där på lördagen istället.

Jaleoso skulle debutera LA:4 och gick förutom den klassen en LA:3. Tanken slog mig att debutera LA:4 på just den tävlingen kanske inte är det smartaste för de flesta lär rida msv dagen efter, men jag är jätte nöjd med vår egen procent, även om det inte räckte långt i konkurrensen som var. Här är filmen från helgen, och resultaten står i början av filmen.

Nu ska Jaleoso bara utbildas. Han kommer gå semestercupen på lördag, vilket är en enkel klubbtävling, och kanske att han hakar på någon av KM som går under hösten, men i övrigt så ska han bara vidareutbildas så vi får lite mer stabilitet i allting och lite mer styrka och uttryck.

De senaste veckorna har minst sagt varit hektiska och det har varit upp och ner med både trevliga saker, men också saker som varit mindre roliga.

Dizzy behandlades ju för kotledsinflammationer på bägge fram i början av juni och kollades sista veckan i juni och hade då bara en grads hälta på vänster fram (där hon tidigare haft 2,5grader och 1,5 på höger fram) så hon fick gå ut i hage och skrittas igång. Givetvis sprang hon som en idiot när hon kom ut och en vecka senare kunde jag konstatera att hon i princip var lika halt som hon var från början. =( Nu får hon gå kvar i hagen (inte lönt att testa den varianten igen) och får metacam, vilket hon är överlycklig över för det är ju jättegott, och Sandra kör intensivt med pharmalighten.

Om inte det fungerar så blir det att röntga...men då misstänker jag tyvärr att läget är kört i så fall.

Jag håller tummarna för att det "bara" är kotledsinflammationer efter all skit som varit med pålagringar i rygg, länd och kors. Vi har väl gissat på att inflammationerna varit på gång när hon var så vinglig, spänd och ovillig fram till april. Hon borde liksom ha överbelastats under den perioden trots försiktig ridning. Sen när hon fick bytt bett och blev en helt annan häst så låg väl början till inflammationen kvar och blossade upp. 
Det är i alla fall vad jag hoppas på har hänt.

I vilket fall så om hon nu bara blir bra igen så behöver den här damen hjälp i sitt liv med sina leder p.g.a pålagringar som är konstaterade. Har ni erfarenhet av olika preparat? Både naturliga och de som kommer från veterinärsidan. Och vet ni i så fall om det bevisats i studier (eller genom många trial and error försök på hästar)?

Pinot flyttar strax hem till Sandra. Till en början på foder, men för senare köp. Och Sandra kunde inte varit lyckligare. Hon är som sin egen sol just nu! Jag kommer att träffa dom två en gång i veckan för en lektion och sen är planen att han stannar hos mig tills dagen efter så jag hinner med ett pass med honom för vidareutbildning. 

Jaleoso har denna veckan skrittvila, vilket säkerligen är välbehövligt. Nästa fredag ska vi försöka oss på att debutera i LA:4. Sista sekvensen i det programmet ska bli väldigt intressant...rygga är inte Jaleosos favoritdel om man säger så. Och att göra det på detta sätt är ännu mer spännande: inridning i arbetstrav på medellinjen, halt, rygga, fatta vänster arbetsgalopp och sedan halt och hälsning. Allt på en rak och prydlig linje, lydigt och mjukt. Yes, men det är kul med utmaningar.

En del av det som gjort att de senaste veckorna varit totalt kaotiska har varit att saaben stendog på väg hem från en tävling. Tack och lov så var det bara tio minuter hemifrån och vi kunde bli hämtade och kunde flytta över transporten bakom en annan bil (klockan 22-23 på kvällen) med Magnum i transporten. VI hade då varit i Mantorp så hade det hänt längre bort hade jag haft stora problem. Det visade sig sen att motorn på bilen hade gått och det var inget att göra. Alltså bilar sista tiden vill jag mest bara gråta över (eller slå på något kanske). Så jag har varit billös ett tag, men tack och lov för underbara människor i mitt liv som hjälper mig (för all del räddar mig ibland också). Nu står det framför garaget en Honda CR-V som jag hoppas ska hålla måttet. Jag måste dock väldigt snabbt ta ett utökat b-kort för jag får bara dra 1200kg på b-kort. Men det ska jag väl lyckas med och speciellt mycket kostar det inte heller.

På tävlingen så gjorde Magnum bra ifrån sig. Det gamla tandproblemet spökar fortfarande lite och jag låter honom gå lite öppen i formen för att inte skapa spänningar (så arbetar vi med mjukhet och avslappning på hemmaplan istället). I vilket fall så startade han i Mantorp en LC:1 med 67,037% och låg som etta (av 14 startande) tills sista ekipaget som slog oss med en hårsmån. I LB:1 tyckte jag själv att han kändes mycket bättre, men där fick han (förmodligen) en poängs avdrag per rad för att han var öppen i formen (så jag tolkade kommentarerna i alla fall) och även då avdrag på poängen där nere också och landade på ynka 58,621% och 11 av 16.

Men det problemet med att han oroar sig över att det ska göra ont (ja det är lättare att beskriva som om han vore en människa) ska väl snart ha försvunnit och då kan väl poängen får rulla in lite bättre tycker jag.

Magnums starter:

I helgen har det varit tantläger och det har verkligen varit jättre trevligt! Skönt att få komma ikapp med allt efteråt, men samtidigt synd att det inte varar längre för dagarna känns inte som att de räcker till. Från hemmaplanen så kom Sandra med Pinot, Lottie med Cyrus (hennes Nemo hade tagit en otillåten utflykt och blivit halt) och Frida och hennes QB. Utifrån kom Cathrine och hyrde Magnum, samt Maria som hyrde Jaleoso. Alla verkar väldigt nöjda och glada och pratade om en återträff innan hemfärden. 

Nästa läger som väntar är ett tävlingsläger för barn och tonåringar 1-3/8. Ett tredagars läger där de som deltar inriktar sig på dressyr eller hoppning och utifrån det ser vi på både hur man utbildar sin häst på ett bra sätt, men också mer fokus på tävling. Hur man ska tänka och träna sig mentalt, vad man ska komma ihåg och hur man gör med ridningen för att det ska gå så bra som möjligt på själva tävlingen.