Tyvärr är en av de sakerna att Magnum åter igen är halt på sitt vänstra fram. Jag upptäckte det två dagar efter flytten men förmodligen så har han ju varit det några dagar bara att det varit lite väl spännande på nya stället så han har varit lite spänd och inte visat det helt. Och det har säkert växt fram sakta men säkert även om han inte var halt veckan innan (jag kollar honom varje vecka eftersom det är så osäkert med det frambenet). Jag är också helt säker på att höger käke fortfarande stör honom. Så nu bollar jag lite med veterinären om vad vi gör med pojken.

Detta gör att jag under sommarmånaderna komma ha tid att ta emot en häst för inridning, utbildning och/eller försäljning om någon är sugen. Jag har ju inte tagit emot någon mer nu eftersom jag haft Night (och vill inte ha mer än en extra häst eftersom tiden inte räcker till), men nu hinner jag med en till och jag fyller gärna ut den med en häst till.

Dizzy mår dock väldigt bra och blir bara starkare och större i sitt steg för varje vecka som går. Idag kom Urika och justerade sadeln som Dizzy har vilket verkligen behövdes. Hon har ändrat sig massor sen februari när hon fick den sadeln. Mycket mer än vad jag trodde. Så nu ligger den stilla och som den ska och flappar inte i bakändan.

Problemet med Dizzy är att hon får allt mer steg, vilket ju är jätte trevligt, men det gör ju också att det känns som att hon aldrig blir riktigt stark eftersom hon utvecklar sitt steg så blir det ju tyngre för henne att hålla ihop också. Men det kommer det också.

Night har det blivit bestämt att hon ska betäckas med en bra hopphingst och blir kvar hos mig tills hon är för dräktig för att kunna ridas vettigt mer. Damen ska i helgen starta sista omgången av division III dressyr där vi just nu är nästintill jämna med Tunas lag. Så om inget väldigt märkligt händer så blir det att vi eller Tuna går vidare til finalen i Värnamo den 13/6. Håll tummarna för oss eller ännu hellre kom och heja på oss och var sociala. Tävlingen går på söndag med start 09.00 på Falkens anläggning (Frösvi).

Hästarna flyttade till "Gamleby Gymnasiet" igår, även om dom  inte har en hästlinje längre så nu är stallet till för privathästar istället. Detta är numera vårt lyxiga ridhus:

Jag kan definitivt inte klaga på inspirationen det ger att rida där inne. Bara älskar det!

Jag har också fått skaffa mig en ny mobil då den gamla bara krånglade. När den inte tar emot sms på flera dagar (genom sms sköter jag 99% av lektionsbokningarna) eller när jag ser att det ringer, men jag kan inte svara...då fungerar det bara inte längre, speciellt inte när man har den i företaget. Jag kan heller inte klaga på kameran som är i den nya mobilen. Skärpan i bilden är bara underbar! Ska prova på att filma någon dag också och lägga upp.

Denna helgen är det lugnt på tävlingsfronten och den är istället fylld av en hel del lektioner. Folk är som träningstokiga nu och varenda em/kväll är i princip fylld av lektioner vilket är så himla kul! Det ger sån motivation att få arbeta med hästar och ryttare!!

Nästa helg så åker jag som lagledare för ponny-dressyrlaget till Vetlanda på lördag och på söndag så går vår egen sista omgång av division III dressyr på hemmaplan. Just nu ligger vi tvåa med ett poäng som skiljer oss från ettan = sista omgången kommer avgöra helt och hållet vem som går till final.

Helgen som varit så var jag med Night på tävling i Gamleby på lördagen och startade en LC:1 och en LB:1 och med Magnum til samma klubb där vi bara startade en LA:3.

Night förstår helt sitt jobb nu, men behöver kanske tagga ner en aningen i första klassen där hon lätt bli lite spänd, vilket mest syns i halterna. I andra klassen är hon lite mer avslappnad. Men det är inte helt lätt att gå från hopphäst till dressyrhäst och jag tycker att hon klarar det galant. Något som är vädigt bra med den damen är att hon är princip aldrig reagerar på saker runt om henne och de få gångerna hon reagerar så tittar hon lite i ögonvrån på vad det nu kan vara med inte mer än så. Det är en egenskap som är väldigt uppskattad hos en dressyrhäst...speciellt som jag har två egna som reagerar alldeles för mycket på saker runt om dom. Här är Nights två starter:

Magnum var väldigt spänd och tittig på precis allt, men de stunderna han slappnade av så är han så himla fin! Både att sitta på, men också att titta på. Jag är lika fascinerad varje gång jag ser honom på film att den hästen som står och ser ut som en halvt skruttig brun ponny i hagen ser så himla vacker ut när han kommer igång och arbetar under ryttare.

Normalt går han alltid två klasser eftersom han behöver få titta av sig i första klassen, men jag tyckte inte att han var igång nog till det så han fick starta bara en klass denna gången.

Jag ska också ha en liten diskussion med mig själv om vad mina händer sysslar med när hästarna blir lite taggade/spända på tävling. Men det är väl sånt man använder filmkameran till: kunna analysera sin egen ridning.

Magnums start:

Night Cap:

Igår drog det iväg en mindre karavan från stallet med 5 hästar (står bara sju stycken i stallet) för att tävla i lag hos Tunabygdens Hsk. Detta var andra omgången av division III.

Jag hade med mig Dizzy som skulle ut och miljöträna. Hon blir ju lite lätt skräckslagen när hon är ute på nya ställen och det är nästan hopplöst att försöka rida henne, men på något sätt måste hon ju vänja sig. Denna gången var hon inte riktigt lika skräckslagen även om hon inte var helt avslappnad heller. Ridningen hemma just nu fokuserar bara på att hon ska röra sig med stora rörelser och i lite lägre form så hon får en chans att bygga upp sig utan att behöva samla. Så på tävling blir det ju lite svårt eftersom hon inte är stark nog, men för lc program tycker jag att madam kan överleva för att vi ska få träna på att åka bort.

Här är hennes två starter (även om kamerakvinnan började filma lite sent in i programmen), jag tänkte att det kan vara kul att ha filmat så man kan jämföra nästa år vid denna tiden.

Jag hade också med mig Night Cap som gjorde sin tredje dressyrtävling. Jag tyckte att hon gjorde två trevliga starter även om hon kanske var något övertaggad i första starten, men för att bara ha tävlat hoppning innan så är hon enormt stabil och duktig på att förstå vad det är som är hennes uppgift. Det som krånglar är halterna, som fungerar på hemmaplan, men på tävling har hon inte riktigt tid att stå still. Men det kommer det med. Man kan inte få allt på en gång. Ihop med henne vann också laget denna omgången! I laget red även Jennie, Lottie och Sara.

Nights två starter:

Julia lånade Magnum och red två starter. Första starten tycker jag gick riktigt bra, men under andra starten hände något så Magnum gick med bromsen i. Svårt att veta när man inte sitter på själv om det var underlaget (som var lite tungt) eller om det bara var Julia som ville lite för mycket. Men det går i alla fall åt rätt håll för dom. Hon kommer rida honom även i tredje omgången som går på hemmaplan (Falkens HS) 31/5 och då rider vi en LB:2 i lagklassen. Kom och heja på om nu har tid och möjlighet!!

Just nu så ligger tre av lagen så lika (ingen eller bara en poäng skiljer) att den som vinner sista omgången går vidare till finalen som går i Värnamo i mitten av juni.

En sån knapp har jag länge pratat om att varje ryttare borde ha. Det är så klart helt omöjligt, även för mig själv. Men det hade varit så enormt praktiskt. Det är hopplöst att ha för mycket bagage med en häst, speciellt då när man får problem och har haft det tidigare. Hjärnan löser det sällan på bästa sätt.

Jag säger alltid att jag rider andras hästar mer effektivt (hur dom lär in) än mina egna och det är ju givetvis för att jag känner mina egna för väl.

Så igår var Victoria snäll nog att komma och rida Dizzy åt mig eftersom Dizzy definitivt är en häst som jag har alldeles för mycket bagage och problem med. Victoria jobbar själv med hästar och är dessutom van vid de som kanske är lite knepigare. Jag ville veta hur hon resonerade kring hur Dizzy känns (att hon backar av ibland, bara är stabil korta stunder, att hon är så "strulig" på tränsbett) och så ville jag se henne rida så jag själv kunde få titta på Dizzy under ryttare, vilket jag ju normalt aldrig får. Det blev ett riktigt bra pass och den lösning som Victoria hittade: att rida henne lite lägre och i högre tempo i alla gångarter (unghästridning) fick faktiskt Dizzy att bli mer stabil. Så det får det bli under en period framåt och så får jag jobba med skolor, tramp m.m vid handen när hon slipper ha vikt på ryggen så tappar vi inget där.

I mitt huvud så är ju Dizzy betydligt längre utbildad än så och hon har ju också lätt för sånt som då räknas som lite "svårare": t.ex skolorna, men det innebär ju inte att damen är stark i kroppen nog för dom och med allt hon hunnit vara med om med behandlingar m.m så tror jag att det bara är sen början av mars som hon varit riktigt hundra i kroppen = hennes kropp har aldrig helt kunnat bygga upp sig innan heller.

Så verkligen toppen när man kan göra såna saker! Tack Victoria!

I lördags var jag och tävlade med Night hos Vikbolandets RF. Det var hennes andra dressyrtävling och hennes första LB. Hon startade en LB:1 först med 62,321% och precis utanför placering: sexa av tjugo startande. Sen att jag ridit lite för många LC det sista och missade halten i början av programmet var kanske inte jätte höjdare. Sen startade hon en LC:2 där jag tyckte att hon kändes jätte fin, men det höll inte domaren alls med och vi fick kommentarer på var och varannan rad om att hon var för lång (ibland öppen) i sin form, vilket jag väl kan tycka inte ska dömas så jäkla hårt i en LC, men, men meningsskiljaktigheter inom dressyren är ju inte ovanlig och hon har ju redan två riktigt bra resultat i LC och kommer hinna starta fler LC.

Här är LB ritten (i LC så strulade filmkameran till det helt och man ser bara ett enda diss, kanske p.g.a ett lätt regn som fick kameran att fokusera fel? )