I skolan kommer jag ihåg att jag verkligen inte tyckte om tankekartor och tyckte dom var totalt onödiga, men nu blir det en så fort jag ska skriva något som kräver eftertanke och struktur. Så för någon dag sen så sketchade jag upp en tankekarta inför häftet: arbeta med din sits.

Jag hade velat har grunden utlagd och skriven innan nästa sitskurs den 28/12, men jag vet att jag inte kommer ha hunnit utforma den fullt ut som jag vill. Jag är aldrig nöjd och anser alltid att man kan lära sig enormt mycket mer, vilket också gör att det jag skriver som teorimaterial aldrig känns klart nog att användas till mer än själv utskrivna häften.

Nu går det ju inte att göra en tankekarta på samma sätt inne på bloggen, men ungefär så här är det uppstrukturerat just nu (mycket arbete återstår):

Arbeta med din sits

          Lyssna på din häst

                     Signaler och tolka rätt

                     Övningar

                     Vanliga problem och dess orsaker

          Medvetenhet och Problemlösning

                     .....

          Övningar utan häst

                     Vardagen

                              Enkla övningar

                     Pilatesboll

                               Övningar

                     Träning

                               Springa/simma/fysa

                               Naprapat/Kiropraktor

                               Yoga

          Övningar till häst

                     Longerad

                               Övningar

                     Komma ner i sadeln

                               Övningar

                     Följsamhet

                               Övningar

                     Balans

                               Övningar

                     Inverkan

                              Lätt & Snabbt

                              Ta & ge

Det kommer garanterat att tillkomma en hel del på det...jag känner mig själv. Jag har mer i huvudet än vad jag får ner i skrift. Så fort jag fått ner en bit så har jag fyllt på med fem gånger mer i kladd.

För att återgå till hästarna istället.

Magnum visade snabb förbättring efter kiropraktorn, helt plötsligt gick han att böja åt höger utan protester. Något som inte gått tidigare utan att han blivit antingen tjafsig i munnen eller skickat ut bakänden åt andra hållet. Men han verkar också vara en pojke som är väldigt känslig. Han har varit lite pipig om bakre delen av ryggen och över länden. Idag i snöstormen så måste han ha stått och spänt sig för när han kom in så var han väldigt, väldigt öm. Förhoppningsvis går det över på några dagar, annars får Sandra kolla på honom. Tills dess får jag helt enkelt tömköra honom så han får röra på sig. För att bara stå när de är ömma i muskulaturen (och man vet att det inte är någon skada) är ingen bra plan.

Dizzy verkar snabbt bli bättre. Hon surar inte mer än nämnvärt när man lägger på sadeln (enda gången den hästen riktigt fräst tidigare), hon är väldigt lätt och fin till handen när man rider (även om hon inte är stabil i sin form) och det var ju inte länge sedan hon var extremt tung och hängde sig på i handen. Hon går att sitta ner på i traven (även om hon informerar mig om att jag inte är följsam nog om jag har stigbyglar...hon är duktig på att avslöja ryttare kan man lugnt säga...ingen annan häst har kinkat om att jag inte är följsam nog), hon håller galoppen allt bättre. Även om galoppen är den biten jag just nu fortfarande är orolig över. Hon behöver bli mycket bättre i den innan jag vågar andas ut helt. Galoppen är ändå den gångart som avslöjar allra mest om ryggproblem. Och då brukar problemet just vara att de inte fattar galoppen samlat (vilket hon gjorde två gånger idag!) och att de inte riktigt kan hålla ihop sig i galoppen. Hon är PRE så hon håller ihop sig på det sättet, men har inte något större register i gångarten och får kämpa mer än vad hon borde.

Men nu så har hon blivit så mycket bättre med allt annat så jag hoppas att det där också släpper snart.

Jaleoso har Charlotte haft en hel del sen han blev behandlad så han har jag inte så bra koll på hur han känns efter behandlingen, men vi red ut ihop igår och då såg han mycket jämnare ut i höften. Nu sänker han inte vänster höft längre utan tar den bara längre fram än höger. Innan gjorde han både och. Steget ser väldigt mycket starkare ut och hela hästen ser ut som att han rör sig väldigt mycket bättre.

Just nu längtar jag till våren med alla hästar: jag har hunnit "whip my seat in to shape" lite mer, Dizzy är förhoppningsvis helt normal att rida, Magnums problem med högerböjning m.m har helt försvunnit och Jaleoso är helt jämn. Samt så klart att vi alla hunnit bli starkare, smidigare och mer utbildade.

Äntligen, äntligen, äntligen inbjuder Dizzy till nedsittning i traven!

Känns kanske konstigt att jag reagerar så stort på det, men för mig representerar det så mycket mer än så.

Tidigare har hon, p.g.a sina "skador", haft problem med att hålla en jämn takt och att kunna slappna av. Jag har provat att sätta mig ner ett fåtal gånger men utan att det känts rätt innan. Det har bara blivit skumpigt, hackigt och ännu mer spänt och helt enkelt inte gått. Eller ja...visst man kan ju tvinga på henne nedsittningen, men det ger ju absolut inget mer än en väldigt missnöjd häst. Om inte en häst bjuder in själv till nedsittning så är den inte klar för det.

Hon behandlades ju i somras och jag började rida henne i september. Jag har konstant oroat mig för att hon fortfarande varit dålig, men det här är ett stort steg i rätt riktning. Förra veckan började hennes galopp att kännas väldigt trevlig (den är dock fortfarande inte speciellt reglerbar) och jag kunde sitta i den utan att känna det som att hon kastade runt mig. Samtidigt så började hennes trav (i lättridning) att kännas takfast och allt mer avslappnad.

Idag, i ridhuset, så kände jag bara: nu kan jag sitta ner. Sagt och gjort så satte jag mig ner och hon fortsatte att trava på i arbetstrav på ett väldigt trevligt sätt.

Hon har väldigt mycket mer och tuffare ryggsving än vad Magnum och Jaleoso har så jag har lätt för att spänna mig i hennes trav (var länge sen jag red annat än hästar med mjuk och lugn ryggsving) så tog upp stigbyglarna och la dom över hennes hals istället. Då kunde jag rida henne hur trevligt som helst i traven. Så jag kommer få syna mina problem med att jag spänner mig i sömmen och få ordning på det. Men vintern har jag tänkt ägna åt minutiös sitsträning så det passar ju bra in.

Vi gjorde övergångar mellan skritt och trav och lekte mest runt, helt plötsligt så erbjuder hon mig en större trav in på en diagonal. Då testade jag bara att öppna upp sitsen lite och släppa på henne och vips kom en trav som snart blir en riktigt trevlig mellantrav. Det kändes tydligt hur hon tryckte upp mig med rygg och länd och längde steget med en större sving. En väldigt, väldigt lycklig Renée!!
Vi har mycket kvar att jobba på, men nu äntligen släppte något som tidigare varit ett enormt problem (ojämn takt, spänning och en oförmåga att bära upp ryttaren).

Igår var Jaleoso extremt rolig att rida: massor av energi och uppmärksam. Vi lekte med ansatser till piaff, passage och galoppiruetter. Jag roade mig kungligt och han tyckte också att det var riktigt roligt. 
Samma dag så visade Magnum prov på att hans galopp blir allt bättre. Han har ju så stort steg (för den korta kroppen) så det är svårt för honom att hitta en lugn, kort galopp. Men igår var han väldigt trevlig att arbeta med i galoppen.

Senare samma dag så kom Ingebjörn för att behandla bägge två. Jaleoso har han kollat på en gång innan och han hade blivit bättre, men behöver några omgångar till. Sist kan gick över honom så var det en enorm skillnad när han var igång och reds som vanligt igen så det ska bli kul att känna på hur han är nu...dessutom borde den nya sadeln inte vara mer än några veckor bort!

Magnum visste jag hade i alla fall en låsning i höften, eftersom vänster höft är lite lägre än höger, och också att han hade låsning i höger sida av nacke (eventuellt bogen). Allt sitter kvar sen han hade en vargtand när han kom i våras. Men han är så himla rörlig och helt underbar att titta på när han rör sig under ryttare så jag trodde inte att det skulle vara så mycket problem med honom. Men det visade sig vara en helt del som satt fast i hans kropp (att tänder kan ställa till det så enormt!!). Jag har dock aldrig sett en  häst så rörlig som när Ingebjörn tryckte igenom honom för att kolla reaktionerna i hans kropp. Inte konstigt att han rör sig så fantastiskt som han gör!

Jag har just nu tankarna på att jag vill skriva ett häfte med titeltn: Arbeta med din sits.
Som kommer att fokusera på övningar utan och med häst för att förbättra sin sits. Men jag vet hur jag är med att skriva. Jag tycker att det är väldigt roligt och skriver som tusan  när jag väl kommer igång...men problemet är just att komma igång. Jag vill gärna ha så mycket störande moment som möjligt och folk runt om mig när jag skriver. Jag har alltid varit sån och var sån även när jag skulle plugga eller göra läxor.
Så jag funderar på om jag ska våldgästa någon och vara osocial och sätta mig och skriva hemma hos dom.

Med tanke på att det är en sitskurs inbokad i slutet av december så kanske jag kan lyckas komma igång ordentligt nog till den. Sen får jag byta ut bilderna till vår/sommar bilder under 2014 istället.

Det har också blivit en "prova på" kurs inbokad utanför Kivik 5/1-14. Det finns mer information om den på hemsidan. Vad jag vet nu är det tre ekipage inbokade och det finns plats för max sex ekipage. Kursen är rabatterad för att nya ska kunna prova på att träna för mig och se vad de tycker.

Den 28/12 är det en sitskurs inbokad i Frösvi. 

2ridpass, teori (mestadels praktisk) och lunch. Med bara fokus på sits (och inverkan). 

Jag fick ett mail från en tjej (jag kallar alla tjejer oavsett om de är unga eller gamla) i närheten av Kalmar om att hon och hennes syster ville komma på sitskurs och då rida på mina hästar. Sagt och gjort. Ett datum är nu satt och det finns plats för fler ekipage för en som vill vara med. Sara har också fler hästar som hon kan låna ut om någon vill komma utan egen häst.

Det är också inplanerat 4 extra gruppträningar under jullovet: dressyr, hoppning, bomövningar för dressyrhästen och "bus & lek". Där bus och lek hittills är, by far, den mest populära. Bus och lek innebär helt enkelt att vi tar övningar från t.ex WE, bruksridning och annat och sätter lite tävlingsanda i det hela. På så sätt så tränar vi sits, inverkan och kommunikation på ett sätt som bara känns väldigt lättsamt.

Efter att ha agerat flytthjälp i lördags och sen ridit en hoppträning igår så har jag rejält med träningsvärk i mina vader. Rätt skönt för det är inte så ofta sånt inträffar.

Magnum gick en lektion igår förmiddags med en tonårskille som framförallt ridit ponny innan. Han upptäckte tills in glädje att busponnies finns i storhäst format också. Magnum ställer ju gärna upp och är lite extra ponny.

Han är också himla rolig att se på för även om ryttaren ger dubbla signaler så försöker hästen göra två saker samtidigt även om de kanske är helt omöjliga att få ihop. 

Dizzy fick gå med på hopplektionen där vi hade sällskap av Charlotte och Jaleoso. Nu insåg jag i alla fall att hon blivit bortskämd med att slippa ta i...eftersom det är det som behövts tidigare (att hon får slippa). Men nu ska vi ju öka på arbetet och det hände två-tre gånger att matte faktiskt fick bli riktigt grinig för att hon skulle vara uppmärksam och ta i och jobba. Sen var själva arbetet inga problem på det sättet. Hon gick hur bra som helst. 

Mot slutet var soppan helt klart slut, men hon kändes inte på något sätt sämre mot slutet (snarare tvärtom). Så nu ska vi öka på lydnaden på damen en hel del tills hon släpper tonårsrevolten: vill inte, orkar inte, kan inte.

Imorgon kommer Ingebjörn och går över Jaleoso och Magnum.

Jag ska även ha en lektion i Falla på morgonen och sen hoppas jag att Sandra kommer förbi och hälsar på mig och Alfonso, som hon är lite nyfiken på. På em kommer som sagt Ingebjörn och därefter rullar det på med lektioner i Frösvi. Det kommer bli en fullspäckad dag med andra ord.