Det lite intressanta i detta är att på min privata facebook skrev jag tidigt i morse att detta kommer visa sig bli en sån dag där jag borde stannat i sängen. Så redan då kände jag på mig att dagen skulle bli skit.

Det började med att hästarna krånglade som tusan vid utsläpp eftersom de inte fått sin kvällsmat. Helt förståeligt men jag höll på att bli vansinnig (det är ju inte lite halt ute). Sen körde jag till Falla och red Tarranto åt Eivor. Den hästen gör mig alltid väldigt glad och tur var väl det. När jag körde hem fick jag close contact med en hjort och bilen ser numera ut så här:

Efter att ha anmält in det så var jag glad att det verkade ha tagit så "bra" som det gjort. Inga extraljus pajade och det verkade inte vara mer än en trasig lykta samt plåtskador. Bilen lät och kändes som vanligt. Jag och Dizzy hade en trevlig tur ut och sen åkte jag mot Vråka och Maria för att ha lektioner med henne och hennes PRE pojkar. Där gick det väldigt bra och allra gladast var vi över hennes yngre spellevink som tillät mig att stå i stigbygeln och ligga över honom (han har varit väldigt knepig med allt sånt).

På vägen hem så gick bilen in på röda fältet på temperaturen och jag fick stanna och försöka få fatt i någon som kunde hjälpa mig. Flera mil hemifrån... Efter någon timme kom räddningen i form av Jerry och hans pappa i deras bärgningsbil. Eftersom saaben är automatväxlad går den inte att bogsera.

Så just nu är största problemet att försöka komma åt att låna en bil så jag kan ta mig till/från stallet tills jag och David kan kolla på bilen till helgen och se om den går att rädda.

Senaste året har verkligen varit ett riktigt skit år!