Remont -  utbildar dig & din häst!

Senaste inläggen

Av Renee Knutson - 11 juni 2015 18:48

Detta blogginlägget får handla enbart om Husaby besöket.


Det var en tidig start i tisdags. Dagen började 03.45 och innan klockan var halv fem så rullade vi.

Magnum blir ju inte så upphetsad (även om han ibland överraskar mig) över saker så när han kom fram och jag ställde in honom i boxen så tog det ungefär en minut så hade han kissat, skitit och somnat. Sen stod han där och bara njöt. Knashäst.


Vi började med det sedvanliga böjprovet och valde då att spara höger framkota för att kunna kolla den efteråt. Givetvis ordentligt halt på vänster framkota och det syntes även svagt vid longerprov (troligtvis bra mycket mer i Torunns ögon än i mina kan jag villigt erkänna). Den kotan bedövades och när lite tid hade gått så kollades höger framkota där han var 1-2grader halt. Även den bedövades för att se hur han rörde sig när han inte hade ont.
Lilla Magnum har alltid bra rörelser (det hade han även när han var jätte halt på bägge fram i höstas), men när han får röra sig som han kan så är han helt fantastisk. Och på det så vet jag att med en ryttare på ryggen så rör han sig ännu bättre. Under longeringen var det en lycklig Magnum (även utan bedövning) när han äntligen fick röra på sig och det var en hel del bus och skratt (från min sida).

Söta lilla plutt!! (här i ridhuset)

  



När den biten var klar så togs blod för att förbereda för Irap behandlingen. Egentligen inget konstigt (men underligt att det fungerar som det gör i behandlingssyfte). En stor spruta med glaskulor i som fylls med hästens blod via en nål + slang i hästens hals.

Equiterapeuten/akupunktören som kommer till dom med jämna mellanrum hade en avbokning och tittade då på Magnums käkar + hals. I käkarna släppte hon på en låsning på vardera sida som satt rejält och sen släppte hon även på låsningar runt första och andra halskotan. Det var väldigt intressant att titta på Magnums reaktioner: böjde bak nacken långt åt bägge hållen efter varje gång och till sist stod han och bara tuggade och grejade.

I övrigt har han bra rörlighet i halsen (vilket väl också gör att han faktiskt kan böja sig som han ändå kan framtill).


Under natten övernattade Magnum på kliniken med en sällskapshäst (dom är så himla snälla och omhändertagande på den kliniken!) och jag övernattade i en urmysig "stuga" bara tvärs över vägen. Hade små fölisar utanför fönstren och jag kunde gå och hälsa på Magnum (och ge honom mat) när jag ville.

Stugan var verkligen något för hästtokiga, men på ett väldigt smakfullt sätt och så himla rejält och vackert byggd.


Magnum hjälpte mig att mocka på morgonen:

 




Vi började med att ultraljuda hans käkar. Och efter det så behandlades höger käke med kortison då den visar tecken på inflammation och hans uppförande gör det ju ännu mer. Efter att ha pratat med ET'n dagen innan så fick  jag i alla fall bekräftat att det jag kopplar ihop med hans "rädd om öronen" hänger ihop med käkinflammationerna. Vänster öra är ju inget problem längre efter att han blivit behandlad, men höger är han fortfarande lätt panikslagen för att man ska vara när. Och det har ju blivit bättre korta perioder efter att han behandlats. Det känns ju även när man rider och ännu mer om han går med ett träns med vanligt nackstycke.


Sedan spolades bägge kotlederna fram och det som kom ut ur vänster led var banne mig inte vackert. Som sirap och det bildade "öar" när det kom ut på marken (som var våt av annat sen innan). Så det var nog välbehövligt. Därefter så behandlades bägge fram med Irap.

Killen var lite trött efter att ha fått lugnande innan han skulle sprutas i käkarna:

 




Sen åkte vi hem runt lunch och han står nu på boxvila tills imorgon då han får gå ut i en mindre hage ihop med Dizzy (så håller han sig lugnast) och får gå på hö tills återbesöket. Hans mage tål inte metacam (har varit flera "starta paniken" lägen med hans mage på den medicinen) så nu testar vi med Equioxx istället för att se om han tål det, men då får han ju inte bli lite lös i magen av gräset (vilket han blir ibland) för då blir det omöjligt för mig att hålla koll på honom. 
Eftersom vi "bråkade" så mycket med hans kotor så får han helt enket gå i hagen och ta det lugnt 3-4dagar och efter det ska han ha under någon dag skritt promeneras i 10-15min och därefter i 20-25minuter. Det sista lär jag göra om till arbete vid handen i skritt (utan krav på form m.m) eftersom han inte blir totalt uttråkad av den biten. Vanliga skrittpromenader hatar han. Så fort han fattar vad som är på gång så drar han jordens största suck och sen släpar han benen efter sig.

Återbesök den 24/6.


ANNONS
Av Renee Knutson - 1 juni 2015 22:04

Helgen som varit har varit riktigt fullspäckad med bland annat vår sista lagtävling i division III där Night startade sin första LB:2. Vi kom i första klassen 6 av 17 och i andra klassen som 6 av 19. Hon har ju varit lite sned i sin höft sen hon kom (efter att ha avlastat sitt onda framben som hon numera inte har några problem av) och nu börjar vi få rätt på den, men det innebär också att Night inte riktigt känner igen sin egen kropp så nu har hon blivit väldigt mjuk och fin, men blir i gengäld inte lika stadig. Men någon behandling till och så några veckors arbete på det så är hon kanonfin sen!!

Här är filmerna från tävlingen:




Magnum är nu inbokad till Husaby den 9/6 och vi övernattar där till dagen efter så han kan behandlas med Irap i både höger käke och vänster framkota. Tanken var att bara vara ute och promenera med honom tills vi fått ett rehabschema men man får leta efter en häst som tycker att det är tristare med promenader. Så fort han förstår att det är det som är på gång så drar han en enorm suck och sen riktigt släpar han benen efter sig. Men däremot om en sadel eller träns kommer fram så ser han helt överlycklig ut. Så jag tog beslutet att med bettlöst arbeta honom vid handen i skritt och lättare tramp för att han ska få ha lite lycka i livet just nu. 

Om man låter honom gå och bara skräpa i hagen så blir han skit sur och till slut så nyps han till och med, vilket verkligen inte hör till den hästens beteende.

 




Dizzy är bara kanon fin just nu. Hon blir allt starkare och jämnare och energin fullkomligt sprutar om henne. Hon har fått ett så himla fint och stadigt framåt-nedåt sök till handen som gör att jag kan reglera hennes form med sitsen och riktigt kunna finlira. Såna övningar/rörelser som hon tidigare fallit i bitar av håller hon nu ihop när vi gör. Sen är det en hel del kvar ändå, men vad skönt det är att hon börjar kännas så bra som jag vet att hon kan vara.

 

ANNONS
Av Renee Knutson - 28 maj 2015 14:18

Tyvärr är en av de sakerna att Magnum åter igen är halt på sitt vänstra fram. Jag upptäckte det två dagar efter flytten men förmodligen så har han ju varit det några dagar bara att det varit lite väl spännande på nya stället så han har varit lite spänd och inte visat det helt. Och det har säkert växt fram sakta men säkert även om han inte var halt veckan innan (jag kollar honom varje vecka eftersom det är så osäkert med det frambenet). Jag är också helt säker på att höger käke fortfarande stör honom. Så nu bollar jag lite med veterinären om vad vi gör med pojken.


Detta gör att jag under sommarmånaderna komma ha tid att ta emot en häst för inridning, utbildning och/eller försäljning om någon är sugen. Jag har ju inte tagit emot någon mer nu eftersom jag haft Night (och vill inte ha mer än en extra häst eftersom tiden inte räcker till), men nu hinner jag med en till och jag fyller gärna ut den med en häst till.


Dizzy mår dock väldigt bra och blir bara starkare och större i sitt steg för varje vecka som går. Idag kom Urika och justerade sadeln som Dizzy har vilket verkligen behövdes. Hon har ändrat sig massor sen februari när hon fick den sadeln. Mycket mer än vad jag trodde. Så nu ligger den stilla och som den ska och flappar inte i bakändan.

Problemet med Dizzy är att hon får allt mer steg, vilket ju är jätte trevligt, men det gör ju också att det känns som att hon aldrig blir riktigt stark eftersom hon utvecklar sitt steg så blir det ju tyngre för henne att hålla ihop också. Men det kommer det också.


Night har det blivit bestämt att hon ska betäckas med en bra hopphingst och blir kvar hos mig tills hon är för dräktig för att kunna ridas vettigt mer. Damen ska i helgen starta sista omgången av division III dressyr där vi just nu är nästintill jämna med Tunas lag. Så om inget väldigt märkligt händer så blir det att vi eller Tuna går vidare til finalen i Värnamo den 13/6. Håll tummarna för oss eller ännu hellre kom och heja på oss och var sociala. Tävlingen går på söndag med start 09.00 på Falkens anläggning (Frösvi).

Av Renee Knutson - 21 maj 2015 20:59

Hästarna flyttade till "Gamleby Gymnasiet" igår, även om dom  inte har en hästlinje längre så nu är stallet till för privathästar istället. Detta är numera vårt lyxiga ridhus:

 


Jag kan definitivt inte klaga på inspirationen det ger att rida där inne. Bara älskar det!

Jag har också fått skaffa mig en ny mobil då den gamla bara krånglade. När den inte tar emot sms på flera dagar (genom sms sköter jag 99% av lektionsbokningarna) eller när jag ser att det ringer, men jag kan inte svara...då fungerar det bara inte längre, speciellt inte när man har den i företaget. Jag kan heller inte klaga på kameran som är i den nya mobilen. Skärpan i bilden är bara underbar! Ska prova på att filma någon dag också och lägga upp.


Denna helgen är det lugnt på tävlingsfronten och den är istället fylld av en hel del lektioner. Folk är som träningstokiga nu och varenda em/kväll är i princip fylld av lektioner vilket är så himla kul! Det ger sån motivation att få arbeta med hästar och ryttare!!

Nästa helg så åker jag som lagledare för ponny-dressyrlaget till Vetlanda på lördag och på söndag så går vår egen sista omgång av division III dressyr på hemmaplan. Just nu ligger vi tvåa med ett poäng som skiljer oss från ettan = sista omgången kommer avgöra helt och hållet vem som går till final.


Helgen som varit så var jag med Night på tävling i Gamleby på lördagen och startade en LC:1 och en LB:1 och med Magnum til samma klubb där vi bara startade en LA:3.


Night förstår helt sitt jobb nu, men behöver kanske tagga ner en aningen i första klassen där hon lätt bli lite spänd, vilket mest syns i halterna. I andra klassen är hon lite mer avslappnad. Men det är inte helt lätt att gå från hopphäst till dressyrhäst och jag tycker att hon klarar det galant. Något som är vädigt bra med den damen är att hon är princip aldrig reagerar på saker runt om henne och de få gångerna hon reagerar så tittar hon lite i ögonvrån på vad det nu kan vara med inte mer än så. Det är en egenskap som är väldigt uppskattad hos en dressyrhäst...speciellt som jag har två egna som reagerar alldeles för mycket på saker runt om dom. Här är Nights två starter:




Magnum var väldigt spänd och tittig på precis allt, men de stunderna han slappnade av så är han så himla fin! Både att sitta på, men också att titta på. Jag är lika fascinerad varje gång jag ser honom på film att den hästen som står och ser ut som en halvt skruttig brun ponny i hagen ser så himla vacker ut när han kommer igång och arbetar under ryttare.

Normalt går han alltid två klasser eftersom han behöver få titta av sig i första klassen, men jag tyckte inte att han var igång nog till det så han fick starta bara en klass denna gången.

Jag ska också ha en liten diskussion med mig själv om vad mina händer sysslar med när hästarna blir lite taggade/spända på tävling. Men det är väl sånt man använder filmkameran till: kunna analysera sin egen ridning.

Magnums start:

Av Renee Knutson - 11 maj 2015 20:09

Night Cap:

    


Igår drog det iväg en mindre karavan från stallet med 5 hästar (står bara sju stycken i stallet) för att tävla i lag hos Tunabygdens Hsk. Detta var andra omgången av division III.

Jag hade med mig Dizzy som skulle ut och miljöträna. Hon blir ju lite lätt skräckslagen när hon är ute på nya ställen och det är nästan hopplöst att försöka rida henne, men på något sätt måste hon ju vänja sig. Denna gången var hon inte riktigt lika skräckslagen även om hon inte var helt avslappnad heller. Ridningen hemma just nu fokuserar bara på att hon ska röra sig med stora rörelser och i lite lägre form så hon får en chans att bygga upp sig utan att behöva samla. Så på tävling blir det ju lite svårt eftersom hon inte är stark nog, men för lc program tycker jag att madam kan överleva för att vi ska få träna på att åka bort.

Här är hennes två starter (även om kamerakvinnan började filma lite sent in i programmen), jag tänkte att det kan vara kul att ha filmat så man kan jämföra nästa år vid denna tiden.


Jag hade också med mig Night Cap som gjorde sin tredje dressyrtävling. Jag tyckte att hon gjorde två trevliga starter även om hon kanske var något övertaggad i första starten, men för att bara ha tävlat hoppning innan så är hon enormt stabil och duktig på att förstå vad det är som är hennes uppgift. Det som krånglar är halterna, som fungerar på hemmaplan, men på tävling har hon inte riktigt tid att stå still. Men det kommer det med. Man kan inte få allt på en gång. Ihop med henne vann också laget denna omgången! I laget red även Jennie, Lottie och Sara.

 


Nights två starter:


Julia lånade Magnum och red två starter. Första starten tycker jag gick riktigt bra, men under andra starten hände något så Magnum gick med bromsen i. Svårt att veta när man inte sitter på själv om det var underlaget (som var lite tungt) eller om det bara var Julia som ville lite för mycket. Men det går i alla fall åt rätt håll för dom. Hon kommer rida honom även i tredje omgången som går på hemmaplan (Falkens HS) 31/5 och då rider vi en LB:2 i lagklassen. Kom och heja på om nu har tid och möjlighet!!

Just nu så ligger tre av lagen så lika (ingen eller bara en poäng skiljer) att den som vinner sista omgången går vidare till finalen som går i Värnamo i mitten av juni.


Av Renee Knutson - 5 maj 2015 12:30

En sån knapp har jag länge pratat om att varje ryttare borde ha. Det är så klart helt omöjligt, även för mig själv. Men det hade varit så enormt praktiskt. Det är hopplöst att ha för mycket bagage med en häst, speciellt då när man får problem och har haft det tidigare. Hjärnan löser det sällan på bästa sätt.

Jag säger alltid att jag rider andras hästar mer effektivt (hur dom lär in) än mina egna och det är ju givetvis för att jag känner mina egna för väl.

Så igår var Victoria snäll nog att komma och rida Dizzy åt mig eftersom Dizzy definitivt är en häst som jag har alldeles för mycket bagage och problem med. Victoria jobbar själv med hästar och är dessutom van vid de som kanske är lite knepigare. Jag ville veta hur hon resonerade kring hur Dizzy känns (att hon backar av ibland, bara är stabil korta stunder, att hon är så "strulig" på tränsbett) och så ville jag se henne rida så jag själv kunde få titta på Dizzy under ryttare, vilket jag ju normalt aldrig får. Det blev ett riktigt bra pass och den lösning som Victoria hittade: att rida henne lite lägre och i högre tempo i alla gångarter (unghästridning) fick faktiskt Dizzy att bli mer stabil. Så det får det bli under en period framåt och så får jag jobba med skolor, tramp m.m vid handen när hon slipper ha vikt på ryggen så tappar vi inget där.

I mitt huvud så är ju Dizzy betydligt längre utbildad än så och hon har ju också lätt för sånt som då räknas som lite "svårare": t.ex skolorna, men det innebär ju inte att damen är stark i kroppen nog för dom och med allt hon hunnit vara med om med behandlingar m.m så tror jag att det bara är sen början av mars som hon varit riktigt hundra i kroppen = hennes kropp har aldrig helt kunnat bygga upp sig innan heller.

Så verkligen toppen när man kan göra såna saker! Tack Victoria!


I lördags var jag och tävlade med Night hos Vikbolandets RF. Det var hennes andra dressyrtävling och hennes första LB. Hon startade en LB:1 först med 62,321% och precis utanför placering: sexa av tjugo startande. Sen att jag ridit lite för många LC det sista och missade halten i början av programmet var kanske inte jätte höjdare. Sen startade hon en LC:2 där jag tyckte att hon kändes jätte fin, men det höll inte domaren alls med och vi fick kommentarer på var och varannan rad om att hon var för lång (ibland öppen) i sin form, vilket jag väl kan tycka inte ska dömas så jäkla hårt i en LC, men, men meningsskiljaktigheter inom dressyren är ju inte ovanlig och hon har ju redan två riktigt bra resultat i LC och kommer hinna starta fler LC.

Här är LB ritten (i LC så strulade filmkameran till det helt och man ser bara ett enda diss, kanske p.g.a ett lätt regn som fick kameran att fokusera fel? )

Av Renee Knutson - 30 april 2015 22:04

Igår åkte jag och Dizzy till Vimmerby för att vara med på en träningstävling. Damen blir ju så sanslöst rädd och spänd så fort hon är ute på nya ställen, för all del ibland på hemmaplan också. Om jag är på marken går hon med på precis allt, men inte om jag sitter på. Då är det precis som att hon är helt utelämnad och trissar upp sig något enormt.

Nu gick hon ändå det bästa hon gjort hittills igår (på såna saker), men så har hon också varit i Vimmerby en gång tidigare, så det säger kanskte inte så mycket.

Damen hittade en spegel att stå och titta i när jag skrittade av henne från marken.

 

Vacker är hon i alla fall gumman, men med alla problem hon har i rygg/länd/kors så är det inte bra för henne att bli så spänd. Samtidigt kan vi ju inte bara vara hemma där hon är bekväm heller.



Magnum älskar barn! Och han vill bara fram till dom så fort han ser dom och om dom kommer fram för att klappa eller bara pilla på honom så står han totalt blickstilla och gör stor sak av att inte flytta på sig för då kan man ju råka skada dom små. Nova som redan är starkt hästbiten fick idag sitta upp en kort stund på Magnum (jag höll ordentligt i henne hela tiden) medan Magnum stod lös på stallgången och tog situationen på största allvar.

Han är också en häst som helt anpassar sig efter ryttaren. När min systerson, på då fem år, red honom förra året så gick han som om han hade ägg på ryggen och travade även med honom på det sättet. Medan han är lite som en tickande energibomb om jag (eller någon annan som är van ryttare) rider honom.

 


Lilla Myrrha, som stannar till nästa helg på utbildning, gör stora steg framåt i sin utbildning och hennes ägare gör så som jag tycker är absolut bäst: rider en lektion i veckan medan Myrrha är på utbildning. Det gör att dom föjer varandras utveckling bra.

Night Cap går riktigt bra och ska debutera LB på lördag. Vi saknar kanske en liten del styrka för mellantraven än, men annars känns saker rätt så tryggt inför en sån start. Hon är en väldigt mysig arbetsmyra den där tjejen.


Imorgon ska det bli lite "häst-spa" när två av dom ska få lite behandling.

Av Renee Knutson - 27 april 2015 21:53

Det rullar på fort nu!


Dagarna börjar runt 06.30 och slutar när det börjar bli mörkt ute. När maj är klart så ska det ha lugnat sig lite åtminstone. Det finns några saker jag skulle vilja ha lite mer tid med under dagarna. Men samtidigt är det kul att köra på fullt ös också. Förutom lektioner och att rida de hästarna som står till försäljning/utbildning så rider jag även andra hästar åt de som är med och tränar för mig. Ett upplägg som jag tycker fungerar riktigt bra. Jag får känna på hur hästarna känns och kan därmed ge mer konkreta tips till ryttarna, men jag får också arbeta med hästarna och sätta dit saker som kanske fattas, pinputsa på detaljer m.m Vilket gör att det blir enklare för deras ägare.

Här är en bild från idag när jag skulle rida Nikele; en "liten" frieser valack som ägaren siktar på msv med.

 


Det blir en hel del lektioner de flesta dagarna. Idag imponerade lilla Ebba på mig stort. Hon har ju bara ridit "ordentligt" det senaste ett och ett halvt året och är bara 11år gammal. Hon har en riktigt järnvilja och en förmåga att ta till sig förklaringar som jag sällan skådat. För varje steg vi tar framåt så hinner hon lära in det fortare än jag hinner blinka! Hon och hennes lilla Angel kommer bli ett farligt team på tävlingbanorna innan jag vet ordet av.


Lottie var också med idag på henne Nemo, som är under igångsättning. Denna killen lyckades vurpa i hagen för flera år sen och fick en knäfraktur som inte uppdagades förrän två år senare (knäskador bak är ju väldigt svåra och diffusa). Han är lite stel, men det är nog också allt man kan klaga på. Idag var dom väldigt prydligt matchade med samma hårfärg (vilket dom ju alltid har) och i grönt:

 



Igår hade vi miljöträning i Brotorp. Det var en härligt gäng människor som träffades och tränade ihop och bara umgicks. Jag plockade med mig Dizzy och jag tror aldrig jag har sett en häst så rädd som samtidigt stod still. Hela hästen skakade i flera minuter i omgångar. Och då var det inget speciellt vi tränade med egentligen. Det som var läskigast by far var flaggorna som stod nedstuckna i hinkar. Men mot slutet kunde jag rida med dom, även om jag hade dom delvis upprullade.  Presenningen på marken klarade hon av bra och travade gladeligen över. Ljud (skott, megafon m.m.) gick hur bra som helst. Vita, stora säcka som hände på staketet och låg på backen gick också bra.

Men vi behöver göra det många gånger om!! Hon blir så himla rädd så fort vi är ute på nya ställen, vilket så klart gör att hon på tävlingar blir jätte spänd, vilket absolut inte är bra för hennes kropp!

Presentation

Välkommen till Remonts blogg. Titta gärna in på www.remont.se för att läsa mer om mina tjänster.

Jag arbetar med att utbilda hästar och ryttare utifrån de klassiska principerna.
Bland mina elever finns alla inriktningar.

/Renée

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Remont -  utbildar dig & din häst! med Blogkeen
Följ Remont -  utbildar dig & din häst! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se