Remont -  utbildar dig & din häst!

Senaste inläggen

Av Renee Knutson - 30 december 2013 20:12

Idag var jag och David och införskaffade en ny familjemedlem:


 


Min gamla fick ju en dödsdom efter att vi fick närkontakt med en hjort. Den var på upphällningen ändå, men jag sörjer den i vilket fall! Och värre lär det bli för vi ska strippa den på allt som kan användas till denna bilen. 

Den som införskaffats nu är en saab 9-3 och det jag hade tidigare var en 900 av en sen årsmodell = de har många gemensamma reservdelar.

Denna bilen känns redan väldigt mycket Renée och får jag bara bo in mig lite i den så kommer den vara en fullfjädrad familjemedlem.

Det tog större delen av dagen att åka till där bilen var och sen kolla på den...hela de senaste två veckorna har känts lite på det sättet, men det är ju också jul och nyår ihop med att jag "ny" bil... Så nya tag och fullt ös efter nyår!!



Igår hade vi en typ av gruppträning som jag brukar benämna "bus & lek". Den brukar vara väldigt uppskattad och jag kommer göra det till ett stående inslag minst en gång i månaden under 2014.

Jag tar helt enkelt lite övningar från bruksridning, tornerspel, WE och liknande och sen blandar vi teknikträning och känsla med rent bus. Magnum fick gå med Sandra på ryggen och blev sitt vanliga galna jag. Han hade nog roligast av allihop tror jag. Men Sandra såg inte missnöjd ut hon heller.

     

 


Av Renee Knutson - 26 december 2013 20:25

Tre dagar hemma på västkusten blev det. Har träffat min familj och haft allmänt mysigt julstök.

Jag var ute och tittade lite på mitt gamla stall och min gamla sadelkammare...som inte alls såg ut som det gör nu från början. Sadelkammaren som syns här som en tillbyggnad existerade inte ens när jag började ha hästar hos pappa som fjortonåring. Den fick han för sig att jag behövde efter ett tag och satte igång och bygga. Stallgången fanns inte heller från början utan då fick man gå genom en box för att komma till nästa och det yttersta utrymmet fick agera: foderkammare, sadelkammare och stallgång.

De är verkligen nostalgi att gå in i stallet och även om det är skönt att stå inackorderad så längtar man lite efter att ha ett så litet stall igen (tre boxar).



Den tillbyggda sadelkammaren med min far som inte visste att jag fotade.

 


Eftersom det var många år sen jag hade hästar hemma så har det så klart fyllts av annat som inte haft något bättre ställe att stå på. Så här ser iaf sadelkammaren ut om man står i dörren. Det man skymtar längst bak är indraget vatten från dammen som kom ut i en 90liters tunna och som hela tiden stod och droppade lite (avlopp ut) så att vattnet höll sig fräscht. Väldigt praktiskt när det inte finns vatten i ladan...min far har många såna enkla, smarta lösningar som gör livet enklare.

 


Sadelkammaren sett inifrån. Till höger, utanför bild, finns sadel och tränshängare och till vänster två skåp. Väldigt gott om plats för utrustning till tre hästar och en ryttare.

 


Stallet sett från ytterdörren vid sadelkammaren. Rakt fram är dörren ut till gödselstacken. Och på vänster sida tre boxar, varav en med en "normal" dörr och två med skjutdörrar av pappas egen design.

 


Här ser man lite bättre upphängningen på boxarna. Och att det glipade så mycket i botten var riktigt bra när man hade bädd för hästarnas bädd liksom hjälpte på varandras, plus att luften blev mycket bättre.

 




Till något helt annat.

Idag kom hästarna ut på en ridtur vardera efter jullovet. Alla var lagom toppade och pigga. Det var inte lönt att göra mer än att rida ut och busa av dom. På lördag kommer Magnum och Dizzy gå med på en sitskurs och två av Saras hästar är också uthyrda till två deltagare. Bara Anna och Missi kommer som ett ekipage.



Jag tänkte berätta något helt annat, som kanske inte alla vet om mig. Inte för att det är något jätte viktigt, men ibland kan det vara intressant att läsa såna här saker.


Att hålla lektioner är säkert väldigt olika för alla tränare; hur man ser på det och vad man tycker om det.

För min del är lektionerna som terapi. Om jag inte håller lektion, eller är extremt koncentrerad när jag rider (t.ex. på en tävling) så går min skalle konstant på högvarv. Det är aldrig tyst och jag har alltid hundra idéer och tankar jag går igenom. Många tankar förkastas och några skrivs ner på mobilen för att jag inte ska glömma dom, men kanske framförallt för att jag inte ska gå och tänka på det konstant. Eftersom jag har väldigt dåligt minne så har jag lärt mig att om jag upprepar samma tanke om och om igen så kommer jag ihåg den. Detta ledde till att jag fick sömnproblem i skolan ända tillsills jag insåg att om man skriver ner det man tänker på så kan man sen släppa det och slappna av.


Nåja, under lektionera finns det bara en sak i mitt huvud och det är ekipaget jag har framför mig. Spelar ingen roll om det är en fyraåring som sitter till häst för första gången eller en ambitiös vuxen som filar på piaffen eller byten. Om jag inte är rejält sjuk eller har migrän så försvinner även huvudvärk och andra krämpor under tiden jag har lektionen. Så med andra kan jag gå in i en lektion väldigt trött, med huvudvärk och bara känna det som att jag vill gå hem och lägga mig, men jag kommer från lektionen pigg och motiverad. Kan man ha ett bättre jobb?!



 

Tankar och funderingar


Detta leder till in på en annan tråd. Nämligen vad ambition är.

Det är helt klart olika vad folk anser att ambition är. För många är det något man kan ta på: tävlingsresultat, en karriär som skjuter fart, mer pengar i kassan, en fin bil eller ett fint hus (som resultat av att man har ambition).

För min del när det gäller ridning är det bara en enda ambition som är viktig och det är den ambitionen som jag uppskattar allra mest hos en ryttare: att kunna rida med sådant samspel att häst och ryttare kan dansa fram tillsammans. Att sträva efter att ha en så lydig och välriden häst att ryttaren kan sitta med minimala hjälper och bara bjuda hästen in i ridningen.

För mig är det enormt mycket viktigare än att ha tävlingsresultat eller sträva mot olika mål. Mål i sig är bra, de gör att vi anstränger oss och ger oss motivation. Men det är viktigt att inte fastna i våra mål...att våga lägga om dom, att från början lägga upp dom realistiskt.


Jag uppskattar med andra ord en elev mer (om man ska jämföra två helt olika) som inte kan så mycket (det kanske finns de som kallar ryttaren dålig till och med) men som verkligen vill utvecklas...som gräver i sin egen ridning och mentalitet och satsar på samspel. För mig kan det aldrig någonsin vara en dålig ryttare. Bara en ryttare som håller på att utvecklas.

Den andra ytterligheten är en ryttare som anses duktig, som rider bra men kanske inte har fulländat sin ridning (utifrån sin egen kropp och potential), men som helt enkelt inte bryr sig om att lära sig mer. Som låter allt stagnera och bara är. Vilket ofta gör att det blir frustration gentemot hästen och ridningen försämras.


Så klart har man perioder där allt stagnerar och man inte utvecklas, det måste man få ha...men av de två tar jag hellre den "sämre" ryttaren och arbetar med än den som är nöjd med vad han eller hon kan. Kommunikationen blir ofta svår med den som är nöjd och det är ofta svårt att förklara varför det ibland blir frustration över hästen.


Ge mig en god dos av ambition vilken dag som helst! Satsa till månen och kom till trädtopparn!!

Utmana dig själv och tänk att innan det är dags för graven ska jag/du finna samspel med åtminstone en häst.

Av Renee Knutson - 21 december 2013 13:02

Idag går hästarna på jullov och imorgon går jag också på jullov.
Jag ska fira jul med familjen på västkusten. David ska jobba.

Igår kom presentkorten jag beställt. Tre ska skickas iväg idag. Kul att såna saker uppskattas!

God jul på er alla!

Av Renee Knutson - 20 december 2013 19:13

Allra först:


 


Magnum som visar upp sig på bilden när han kom till mig för försäljning. Synd att det inte är muskler som visar sig på hans kropp utan rent fett...numera är han betydligt "tunnare" i överlinjen, men på gång uppåt. Fast denna gången i muskler. Så kanske han kan se ut så här igen lite längre fram fast på rätt sätt.


Igår kom Jaleosos nya sadel. En Bruno del Grange Olympia.

Vi fick besök av Maxime själv, som normalt skickar sadlarna när man bor så pass långt ifrån honom. Men eftersom Jaleoso har lite knepig rygg så ville han vara säker på att det blivit rätt med sadeln.

Så denna hänger nu i sadelkammaren (Charlotte hade den hellre i min sadelkammare än den allmänna vilket ju är förståeligt):


 


Jag fick äran att rida i den för första gången idag. Igår oljades den bara in och väntade på att torka.

Jaleoso trivdes väldigt bra i den. Jag är alltid sån att jag behöver tid på mig att bli van vid en ny sadel, men jag trivdes ändå bra i den. Han kommer dock behöva en mattespad ett tag eftersom han har mycket han behöver fylla ut med muskler, men det var ju också planen. Eftersom man inte får rida med en pad mellan de första passen så blev det inte någon 100% fit, men det kommer.


Jag tänkte att jag skulle visa hur mina dagar börjar. Jag får nämligen alltid sällskap in på badrummet av Alice:

 

Myskatt!



Det är alltid kul när personer satsar lite extra på sin träning.

Under januari kommer jag få sällskap i stallet av en tjej som normalt är med på gruppträningarna med dressyrfokus. Hon kommer först att vara med på sitskursen 28/12 och stannar sen en månad för att vara med på gruppträningarna som vanligt, men även klämma in tio extra lektioner. Så här ska jobbas!


Just nu försöker jag få in lite referenser till hemsidan. Jag har fått in några, men vill vänta tills jag har lite mer att lägga ut. Så om du har varit med och tränat, haft häst på utbildning eller försäljning och vill bidra så tas det mer än tacksamt emot. Jag behöver bara en kort text om vem du är, om du tränat eller t.ex haft häst på utbildning, och varför du valt att anlita mig. Helt enkelt för er som är nöjda: berätta varför så att fler kan ta del av det!


Jag ska försöka bli lite flitigare med min kamera. Jag har ju faktiskt en som är i ett rätt praktiskt format att ha i fickan. Det har ju varit lite bilder i inlägget, men jag tänkte också visa vad vi gjorde igår.

Knattarna fick träna på hörnpasseringar med hjälp av hinderstöd i hörnen. De red också slalom mellan bommar och red så klart över bommarna. 

 


Hoppgruppen, och jag själv så klart, har tränat på att hålla kontrollen med ytterhjälperna, runda runt innerhjälperna och byta galopp över bommarna. I denna övningen (åt andra hållet ligger ytterligare ett "hörn" av bommar) så rider man en lite udda åtta över "hörnbommarna", sen över den upphöjda sneda mittbommen och vidare in i en nya åtta i nästa "hörn".

 


I denna övningen så tränar vi på att se avstånd och hålla galoppen hela vägen till hindret. För både häst och ryttare.

 


Magnum byter inte alltid och hamnar ibland i korsgalopp, men det blir bättre hela tiden. Jaleoso byter alltid men det blir ibland korsgalopp. Dizzy hade jag förväntat mig att jag skulle få växla väldigt snällt mellan trav och galopp för att hon inte skulle fixa bytena. Hon har ju inte lätt för galoppen som det är. Men hon visade sig tvåla pojkarna så det stänkte om det. Hon bytte klockrent på varje bom!

Den som var roligast på själva hindret var i alla fall Jaleoso. Han har ju inte så stor galopp som Magnum och Dizzy och det tänkte inte jag på. Så när vi kom in över bommarna insåg både han och jag att vi behövde länga rejält på oss. Och jäklar vad han gasade. Sen hade vi så kul att jag inte flyttade ihop bommarna (det kan vi träna på en annan gång) utan bara gasade på och hade skit kul.


Av Renee Knutson - 17 december 2013 21:39

De sista dagarna har varit lite långa och jag är rätt slö i skallen känner jag.


En snabb summering av ridningen ser ut så här:

Jaleoso gick ett kanonfint pass igår! Helt otroligt bra kändes han. Men idag var han mör och efter en lättare ridtur i skogen klagade han över ryggont (bakre delen av sadeln). Den sadeln han har är inte optimal, men det är den vi hittat som inte gjort honom någon skada hittills. Nu verkar han ha kommit igång så enormt och jobbat genom kroppen att han helt enkelt får feltryck av sadeln. Tack och lov verkar det som att hans nya Bruno del Grange sadel leveras på torsdag! Snacka om bra julklapp!

Dizzy har känts lite matt, men inte sämre i övrigt. Så henne har jag tagit det lite lugnt med för att se om hon bara behöver gå lite lättare pass en kort stund

Magnums ömma rygg har försvunnit och han har börjat muskla sig igen runt manken (där det syns mest på honom just nu). Jag har ökat på maten lite lätt för honom samt att han rör sig genom kroppen så förmodligen är det det som gör att han kommit igång igen.


Nu tänkte jag visa lite filmer som jag tycker om. 
Den ena är på Marques, en PRE hingst som finns i USA. Det är en lite lång film kanske, men orkar ni inte se hela så se början och slutet. Tycker om humorn i filmen.



Och sen älskar jag Budweiser reklamerna med deras Clydesdale och de ger mig julkänsla även om alla inte utspelar sig med snö.

Snöbollskrig


In tribute of 9/11


Åsna som vill bli Clydesdale hos Budweiser


Den här är bara så himla gullig



Jag är ju inte intresserad av avel och därmed så har jag heller inte rotat speciellt ofta i stammar, speciellt inte PRE eftersom det ofta inbegriper spanska sidor (jag kan inte spanska).

Men jag har rotat runt lite försiktigt och börjat hitta lite bilder


Lluents morfar: Nadal IV

  


Lluents morfarsfar: Maromo

  

   



Jaleosos pappa: Dante V

 



Dizzys farfar: Bizarro XIV

 

 




Dizzys morfarsfar: Faraon XXIV

 

 

 


Dizzys morfars farfar och Magnums morfars farfar samt hans farfars farfar: Vinatero III

 



Magnums farfars far: Superior II

 




Jag hade fått länkat till mig en jättefin bild på Dizzys pappa Reno II, men tänkte aldrig på att spara den och nu hittar jag den inte. Samma så fick jag länkat en film på Magnums pappa Arponera SG, men den länken går inte att använda längre. =(



Av Renee Knutson - 14 december 2013 22:04

Sista dagarna har varit en aningens turbulenta som ni säkert förstår.

Jag trodde att saaben hade klarat sig hyffsat efter krocken med hjorten, men idag när vi äntligen kunde hissa upp den insåg vi att det är inte lönt att försöka rädda den. Tack och lov har jag haft turen att få låna en riktgt bra bil under två veckor så jag kan släppa paniken jag hade över att inte ha någon bil när jul närmar sig.

Förmodligen blir det en billig bil för några få tusen att ha under vintern och så får det bli en permanent bil till våren istället som känns lite mer duglig.

Jag förälskar mig alltid i mina bilar så det var hemskt att se den stackaren stå där med en trasig motorhuv och lykta och veta att innandömet i motorrummet var ännu mer illa däran =( Extra ljusen och aluminium fälgarna kommer i alla fall komma med till nästa bil som blir permanent. Det blir så klart en saab till...en 9-3 automat.


Dessutom har min mobil bråkat och bara tagit emot vissa sms. Men idag verkade den kicka igång igen och då rullade det in 28sms på en gång...helt klart dags att byta ut den för det är inte första gången den ställer till det för mig. Mobilen är ju en väldigt väsentlig del i företaget.


Till tävlingarna. På Facebook (du måste ha facebook för att kunna vara med, men däremot så kan du utan problem följa mitt företag på facebook utan att ha det...där skriver jag oftast som mest om mina dagar).

Denna tävlingen är för de som aldrig varit med och tränat innan:

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=583450828389401&id=119397538128068

Denna tävlingen är för både de som tränat för mig innan och de som inte har det:

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=583451928389291&id=119397538128068



Magnum har haft ont i sin rygg under veckan. Han blev nog väldigt känslig efter att han blev rättad i kroppen och sen kom snöstormen på det. Han var visserligen väl påpälsad i stormen men har nog stått och spänt sig ändå. I torsdags red jag honom för första gången sen helgen och efter det har han känts bra. Böjningen är inte längre något problem åt något håll som det varit innan. Han är inte riktigt så stabil i sin form på "längden" (överlinjen) och det tror jag kommer falla på plats efter en eller två behandlingar till.

Dizzy ligger just nu relativt stabilt i sin utbildning och jag är inte säker på om det är bra eller dåligt.

Jaleoso är Jaleoso. Han kan gå från att vara en ren pina till att vara kanonbra under ett och samma pass. 

Ett pass så var han pestig att sitta på i början. När han är sitt pestiga jag så är han inte koncentrerad, går och drar lite i tyglarna (små, korta drag som man inte kan förbereda sig på), allmänt maskar. Typiskt hingst med andra ord. Sen när man morrar till och säger till honom att han får banne mig lyssna så kan han bli så jäkla bra. Han satte en riktigt, riktigt fin piaff för något pass sen. Och idag satte han en klockren mellantrav som började gå mot ökad trav.

Jag tycker verkligen om att rida den hästen, men så tycker jag också om hästar med en hel del attityd. Han kommer bli så extremt bra när han blir lite äldre!

Av Renee Knutson - 11 december 2013 18:48

Det lite intressanta i detta är att på min privata facebook skrev jag tidigt i morse att detta kommer visa sig bli en sån dag där jag borde stannat i sängen. Så redan då kände jag på mig att dagen skulle bli skit.

Det började med att hästarna krånglade som tusan vid utsläpp eftersom de inte fått sin kvällsmat. Helt förståeligt men jag höll på att bli vansinnig (det är ju inte lite halt ute). Sen körde jag till Falla och red Tarranto åt Eivor. Den hästen gör mig alltid väldigt glad och tur var väl det. När jag körde hem fick jag close contact med en hjort och bilen ser numera ut så här:

 


Efter att ha anmält in det så var jag glad att det verkade ha tagit så "bra" som det gjort. Inga extraljus pajade och det verkade inte vara mer än en trasig lykta samt plåtskador. Bilen lät och kändes som vanligt. Jag och Dizzy hade en trevlig tur ut och sen åkte jag mot Vråka och Maria för att ha lektioner med henne och hennes PRE pojkar. Där gick det väldigt bra och allra gladast var vi över hennes yngre spellevink som tillät mig att stå i stigbygeln och ligga över honom (han har varit väldigt knepig med allt sånt).

På vägen hem så gick bilen in på röda fältet på temperaturen och jag fick stanna och försöka få fatt i någon som kunde hjälpa mig. Flera mil hemifrån... Efter någon timme kom räddningen i form av Jerry och hans pappa i deras bärgningsbil. Eftersom saaben är automatväxlad går den inte att bogsera.

Så just nu är största problemet att försöka komma åt att låna en bil så jag kan ta mig till/från stallet tills jag och David kan kolla på bilen till helgen och se om den går att rädda.


Senaste året har verkligen varit ett riktigt skit år!

Av Renee Knutson - 9 december 2013 18:04

Jag lever oftast efter principen: live and let die.
Med andra ord så lägger jag mig inte i hur andra rider, oavsett nivå, men ibland kan jag bara inte låta bli. När en ryttare som tränar sina hästar enligt rollkur (bevisat gång på gång) går ut och skriver att det viktigaste är att hästen är avslappnad och som tidigare förnekat att han håller på med rollkur...då blir jag illamående.
Ska man hålla på med skiten kan man väl i alla fall stå för det?


Jag tycker inte om någon, som ryttare, som håller på med rollkur eftersom den enligt mig är ett helt förkastligt sätt att träna en häst på. Jag tycker att det borde utrotas totalt ur allt vad ridning, ridsport och ridkonst heter. Och här kommer även aspekten in med de som anser att bara för att en ryttare är på en hög nivå (den högsta inom tävlandet) så vet dom vad dom gör och det skadar inte hästen.

För mig är en expert (inom vilket område som helst) en människa som kan mycket inom sitt område, men fortfarande bara en människa (inte annorlunda från den alldeles vanliga icke experten). Dom har lärt sig utifrån sitt liv och sina erfarenheter. Två experter inom samma område kan dessutom säga emot varandra fullkomligt, vilket visar på att ingen vet allt och att man lär in helt olika.

Detta gäller så klart även ryttare, oavsett nivå, bara för att någon på hög nivå anser att något är bra så innebär det inte att det är det. Det innebär inte heller att det är rätt väg att gå.


Argumentet att en hobbyryttare med dålig balans och dålig teknik gör mer skada köper jag inte heller. Visst kan dom göra mer skada, MEN det är ju pga saknad av kunskap. Det gör i min värld rollkuren ännu värre eftersom ryttaren garanterat vet flera andra vägar att gå.


Det jag vill ha fram är: alla borde lära sig så mycket teoretiskt och praktiskt att dom har en solid grund att stå på och därigenom kan bilda sig en noggrant utvärderad uppfattning om hur en häst ska behandlas och utbildas. Då slipper man bli bländad av kändisskap eller hålla på och hoppa mellan olika tränare för att man ena stunden tycker att det ena är rätt och i nästa det andra.

Då kan man även ta avstånd från ryttare som på banan rider på ett sätt och på hemmaplan på ett helt annat.


Den jag klagar över är så klart Patrik Kittel som i denna artikeln låter så vettig:

http://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/sa-gor-patrik-kittel-det-svara.htm


Men i verkligheten (på framridningar) så ser det ut så här:

Bilder från 2012 https://www.ratemyhorsepro.com/news/patrik-kittel-reignites-rollkur-controversy-at-olympics.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1
Film från 2009: https://www.youtube.com/watch?v=Zo8W2fUjdM4

Just nu finns det en ryttare som jag tycker om i världseliten (i dressyr) och som (enligt källor som känns säkra) rider lika mjukt och trevligt hemma: https://www.youtube.com/watch?v=DGntbe3yXAc

Presentation

Välkommen till Remonts blogg. Titta gärna in på www.remont.se för att läsa mer om mina tjänster.

Jag arbetar med att utbilda hästar och ryttare utifrån de klassiska principerna.
Bland mina elever finns alla inriktningar.

/Renée

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards