Jag är precis hemkommen efter två dagars träning på Fors Gård i Stockholm för Julio.

Lika välbehövligt som alltid! Och det var alldeles för länge sen sist jag kom iväg.

Jag plockade med mig Alexander den här gången och första passet börjar som det alltid gör för min del tycker jag: jag får en hel del pet på att jag inte är tydlig nog med vad jag vill och ser till att det jag vill händer. Sen isolerar Julio specifikia problem med just den hästen jag har med mig och löser dom på löpande band och i en rasande fart.

Efter första passet var det totalt "system overload" i min hjärna och jag fick sätta mig och skriva ner allt efteråt för att kunna få in det i skallen. Det är egentligen inte så att det inte är något jag inte vet sen innan, men vad svårt det ska vara att komma till dom extremt klara och enkla insikterna Julio alltid lyckas med.

Ibland kan jag bli riktigt irriterad när det kommer en sån enkel förklaring och lösning på ett "problem"...mest då för att jag själv inte tänkt på det sättet. Jag är ju själv väldigt mycket för att hålla min egna ridning så avskalad och enkel som möjligt och på samma sätt tänker jag när jag undervisar. Men det är så svårt att hålla sig på den vägen när jag inte har någon som är på och petar på mig tillräckligt ofta.

Det är betydligt lättare att se och säga till andra.

Ett exempel på en sak som är typiskt "enkel kommentar/lösning": Alex låg på lite för mycket framåt och lyssnade inte fullt ut på att komma tillbaks lite mer på bakdelen. Men jag tyckte ändå att han lyssnade okej nog och jag vet ju att sånt förbättras över tid. Men då ser Julio tydligt att han inte svarade i närheten av så tydligt som han kan och frågar då mig om jag inte känner att han inte tar dom hjälperna. När jag svarar att jo det känner jag att han inte är fullt med på så kommer kommentaren: men se till att han är det då.

Skulle det då vara så att man behöver en större förklaring på det så får man alltid det, men vid det här laget så vet jag hur han vill att man löser det. Och någon minut senare så var problemet helt borta och dagen efter kom aldrig problemet upp överhuvudtaget.

1. Isolera problemet

2. Lös det problemet...och enbart det problemet (det gör det lätt för hästen att förstå vad man vill)

3. Gå vidare till nästa rörelse eller liknande och jobba vidare på samma sätt.

En annan väldigt enkel lösning som är typiskt Julio och som jag blev så trött på mig själv för att jag inte fixat själv var i bytena. Alex byter korrekt och på hjälperna men han studsar ibland rumpan väldigt högt rakt upp i luften när han gör dom. Då säger Julio helt enkelt till mig "ja men då får du se till att han inte kan ta ner nacken i bytena utan behåller framdelen hög för då kan han ju inte skicka upp rumpan på det sättet". 

Det är så enkelt och så självklart, men varför ska man ibland vara så seg på att komma på det själv?

(Han sa då också att jag bara skulle ignorera den reaktionen utöver den korrigeringen för det kommer försvinna av sig själv...vilket också är hur jag resonerat)

En trevlig övning för dom enkla bytena fick jag med mig hem. Också ett sätt att göra det på som tydligt berättar för hästen vad man vill på ett väldigt enkelt sätt. Alexander fattar snällt galopp ur skritt men har inte kunnat gå från galoppen till skritt ännu på ett bra sätt. 

Så då fick vi denna övning: fatta galopp ur skritt, leta efter en bra galopp och ur den en så bra samling som han förmår, be om skritt...när han då går över i trav istället för skritt så gör halt efter 2-3 steg, rygga 2 steg (allt lugnt och fint), beröm och skritta. Gör om.

Det tog 2 (!) försök innan Alex sa: jaha men nu fattar jag! Och sen var det problemet löst.

Om det är någon som funderar över varför jag åker hela den långa vägen upp till Stockholm för att träna så är det för att Julio är helt sanslös på att se grunden till ett problem vare sig det är något stort eller bara en liten detalj och han är helt överjävlig på att hitta enkla och konkreta lösningar på det. Och dom lösningarna innebär oftast att problemet (oavsett om det är stort eller bara en detalj) har försvunnit helt till nästa pass.

Han får ryttarna att rida mycket bättre, mer effektivt, för mindre hjälper och det går fort.

Samtidigt så köper han inte något slarv, vare sig från hästens eller ryttarens sida, och är noga med att man ska begära så mycket som hästen förmår just då.

Nu blev det tyvärr så att jag åkte upp ensam så jag fick inte tagit några bilder eller filmat.