Remont -  utbildar dig & din häst!

Direktlänk till inlägg 19 mars 2016

På begäran: utförligt om stångbettet

Av Renee Knutson - 19 mars 2016 20:31

Det är alltid kul att få ett önskemål om vad man vill läsa om här på bloggen och nu fick jag en fråga om att skriva om stångbett. Och det finns så enormt mycket att skriva!!

Jag ska försöka dela upp det så man kan gallra lite och läsa det man vill.


 


För att kunna skriva om stångbettet på ett vettigt sätt så måste jag även skriva lite kort om tränsbettet och också om kandarets historia.


Delat eller odelat bett

Först och främst så rent historiskt (och till viss del också tekniskt) så är ett odelat bett gjort för att ridas på en hand och ett delat på två händer. Simple as that. Sen har vi gått ifrån det en hel del...to put it mildly. Detta gäller så klart vare sig ett bett har skänklar eller inte.

Ett stångbett ska från grunden inte vara delat. I min åsikt så ska det inte vara det heller då det frångår dess funktion och också kan skapa obehag för hästen, men det är min åsikt.


Skillnaden mellan ett tränsbett och ett stångbett

Allt jag skriver nu utgår från att betten inte används för att knöla ihop eller tvinga en häst att gå i en viss form utan att det används med förnuft och lätta hjälper...så som ridning bör vara. Allt annat hör hemma i en soptunna.


Ett tränsbett inverkar uppresande. Varför?

Jo för att tränsbettet får sin effekt direkt in i ryttarens hand (eller för all del tvärtom) Det finns inga skänklar som är mellanhand. Kramar du med handen så kommer det trycket direkt in i hästens mun utan omvägar. Detta gör att bettet är lämpligt för unga hästar (då dom ofta behöver hjälp att balansera upp sig och tänka lite mer uppåt) men också för vissa typer av halsansättningar och vissa typer av psyken. Tränsbettet inverkar också ställande.


Ett stångbett inverkar längande och sänkande i grunden, men får också en effekt där hästen välver nacken. Varför?

Jo för att stången har skänklar och en kedja. Detta gör att man får en hävstångseffekt (de bett som har skänklar men inte kedja har ingen hävstångseffekt hur gärna folk än vill tro det). När ryttaren kramar med handen så fördelas trycket på: hästens nacke (stången drar i sidostyckena), i kinnkedjegropen (kedjan) och även i munnen. Nackstycket trycker nedåt, kedjan ihop med mundelen trycker hästens huvud lite bakåt. När en eftergift kommer så kommer den effekt att få hästen att vilja länga ut nacken och söka sig lite nedåt. Detta gör att stången är lämplig på hästar som börjat samla en del (då dom gärna vill bli lite korta och höga) men också på hästar som av naturen har väldigt höga och välvda nackar som t.ex frieser, PRE osv.

Använder man stången för att kontrollera och knöla ihop sin häst slutar det att vara ett verktyg och övergår till tortyrredskap så den biten tycker jag inte ens hör hemma i en förklaring kring hur stången som verktyg fungerar.

Stångbettet inverkar inte ställande till skillnad mot tränsbettet och det innebär att ryttaren måste ha skolat sig själv och hästen så långt att man kan ställa och böja sin häst för sitsen (om man rider på blank stång).

Den inverkar inte ställande eftersom det du gör på en hand också komme att hända till stora delar på andra sidan hästens mun (eftersom bettet inte är delat och dessutom har skänklar som gör det ännu mer "helt").


Kandaret

Kandaret brukar krediteras till Antione de Pluvinel (1552-1620), men uppfanns av hans läromästare Pignantelli. Innan dess red man (om man ville ha dubbel inverkan) på kapson och stång. Det är fortfarande en betsling som jag kan föredra ibland. Man får samma effekt av kapsonen som man får av en bridong.

Genom att använda både stång och bridong (eller kapson) så får man både tränsbettets fördelar: uppresande och ställande och stångbettets fördelar: längande av nacken samt att inte allt tryck hamnar i munnen.

Det finns så klart massor man kan skriva om kandaret och jag vet att många har så himla mycket åsikter om den betslingen. Återigen: om man använder den betslingen för att knöla ihop hästen och få den att lyda blint (vilket tyvärr är jätte vanligt) så tycker jag att man kan låta bli att rida. Kandaret är ett verktyg precis som alla andra (humana) bett och ska användas därefter. Man lär en häst att gå på stång eller kandar genom att låta någon som redan kan den betslingen vänja hästen vid det och därefter så får man som ryttare skola in sig på det (allra helst på en häst som redan är van).


Att skola in sig på att rida med stång/kandar

Jag gillar att rida på kandar (eller stång + kapson beroende på häst) eftersom det får mig att rida mer med sitsen. Jag blir gärna lite pillig på tränsbett vilket jag så klart jobbar med att få bort, men alla har vi våra små grejer för oss.

Stången tvingar ryttaren att bli mer still i handen eftersom det man gör med handen får så mycket större genomslag hos hästen (p.g.a hävstången), men måste också lyssna mer på hästens signaler eftersom den får mindre ”kraft” att säga till med. Använder man stången för att länga ut/ner nacken (utan att hästen för den delen behöver bli lång/låg) och rider med sitsen i övrigt så är det väldigt många hästar som trivs mycket bra på den betslingen. Ryttaren blir mer still i handen och rider mer med sitsen...vilken häst gillar inte det?!

Men hästen ska också vara skolad långt nog för att kunna förstå sitshjälperna väl och vara balanserad nog att inte hamna allt för fel så att ryttare och häst hamnar i obalans. Hamnar man i obalans och råkar rycka hästen i munnen med en stång så orsakar det betydligt mer smärta än om man skulle råka göra samma sak med ett tränsbett. Vi är alla mänskliga och sånt händer även om de flesta ryttare försöker att inte hamnar där.

Man blir väldigt genomskådad när man får en stång i handen. Du kommer direkt få veta om du brukar sitta och tjuvhålla, om du kan ställa för sitsen, om du stänger fel hand vid sidvärtsförflyttningar o.s.v därför att hästen kommer att reagera så mycket större på det du inte gör på rätt sätt.

Ta alltid hjälp av en tränare när du ska skola in dig på stången. För all del tycker jag att de allra flest borde tagit hjälp med att skola in sig på tränsbettet också...


Stångbettets konstruktion: mundelen

Det finns en uppsjö av olika mundelar på stången. Inom tävlingsdressyren är utbudet lite mindre än vad det är på de stångbett som brukar räknas som t.ex spanska eller portugisiska.

Det är jätte svårt att säga vad en häst gillar bäst. Men en sak kan man kolla först och främst: hur hög gom hästen har. Peta upp munnen på hästen (utan bett) och titta upp i gommen i det läget där bettet kommer att ligga. Har du aldrig gjort det innan så kolla i flera hästars munnar. Vissa hästar är nästan plana i gommen och andra har jätte hög gom.

En häst som har plan gom kommer aldrig kunna ha annat än en helt rak mundel. En häst med hög gom kan ha vad som helst.

En tungfrihet ska tillåta hästen att svälja. Hästen, precis som vi, trycker tungan upp mot gommen när den sväljer. Är man känslig i handen kan man känna detta (oavsett bett) när man rider ibland.

En häst som ogillar tryck på tungan föredrar en hög och bred tungfrihet.

Enda sättet att veta säkert är att testa olika varianter och låta hästen avgöra.


Stångbettets konstruktion: skänklar

Inom tävlingsvärlden så finns det bara raka skänklar men däremot olika längder. Jag föredrar 7cm skänklar men numera säljs det nog mest 5cm skänklar. Detta tycker jag mest beror på vad ryttaren trivs med mer än vad hästen trivs med. Jag vill ha långa skänklar för jag har en tendens att vara lite väl lätt med handen och då passar det mig bättre med långa skänklar. Någon som har lite mer vikt/tryck i handen passar bättre med korta skänklar.

Sen kan visserligen olika hästar föredra olika längder, men här tycker jag framförallt att ryttarens hand avgör. Därmed inte sagt att man rider sämre/bättre beroende på vilken längd man väljer utan det är mer hur man passar med sitt verktyg.

Inom de inriktningar där man rider med andra typer av stångbett så finns det skänklar som är riktade lite framåt eller bakåt också och de sägs då ha mer uppresande eller sänkande effekt. Jag har ridit på alla typer men kan inte påstå att jag märkt av att det skulle vara någon större skillnad.


Stångbettets konstruktion: balans

Om man tar bort kedjan på ett stångbett och lägger det med mundelen i handen (med öppen hand) så ska stången balansera: hänga i lod. Det är det inte många bett som gör...alls...tyvärr.

Och jag tycker mest att det bara verkar som att bara de gamla stångtillverkarna som tex Roldan tycker att det fortfarande är viktigt. Jag försöker att välja stångbett som i alla fall ligger något så när i balans eftersom det ligger mer still i hästens mun och därmed inte skapar en massa ”brus” i kontakten mellan mig och hästen.

Eller så kanske jag har träffat på fel märken inom de stångbett som används till kandar gällande balansen på dom?


Att spänna kedjan

Det finns för all del en regel kring hur kedjan ska vara spänd men jag tycker att det är extremt individuellt hur hästarna vill ha kedjan. För det första ska den alltid ”snurras” så att den ligger plant mot hästen annars kommer den att få massa små, vassa, punkter som gör det väldigt obekvämt för hästen. Om man då ser till ”regeln” så ska ett tränsbett aldrig gå mer än 45grader bak, detta kommer av att tungfriheten inte ska slå i gommen på hästen (men numera har man sällan så höga tungfriheter). Jag får lite ”gå och spänna kedjan” känsla när jag ser att ett stångbett faller igenom (går mer än 45grader). Många tänker dock 35grader för att stången ska kunna falla tillbaka till 45grader om man skulle behöva använda mer tryck än normalt i handen för då kommer den ju att falla tillbaks lite extra.

På Magnum har jag kedjan väldigt hårt spänd...nästan så jag inte får igen den när jag sätter dit den. Men det är så han trivs med den och så han vill ha den. Dizzy däremot hänger den så löst att jag funderar på varför den ens är där. Men det är så hon vill ha den och trivs med det.

Magnum vill ha relativt mycket kontakt (även om han ändå är väldigt lätt i handen) och Dizzy vill helst ha trycket utspritt så mycket som möjligt och en extremt lätt hand. Hon gillar inte alls när det tar i munnen först.




Frågor?

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Renee Knutson - 6 april 2017 21:26


Jag har fått den äran av att bli Team ryttare för Team Total! Den här presentationen ligger ute på facebook sidan "Funktionsfodret Primero Total": (mer om mina tankar kring att vara teamryttare/profilryttare och sponsrad nedanför bilden)   ...

Av Renee Knutson - 30 mars 2017 21:03

Jag är precis hemkommen efter två dagars träning på Fors Gård i Stockholm för Julio. Lika välbehövligt som alltid! Och det var alldeles för länge sen sist jag kom iväg.   Jag plockade med mig Alexander den här gången och första passet börjar so...

Av Renee Knutson - 26 mars 2017 20:50


Ibland är det väldigt roliga nyheter men får dela med sig av.   Jag blir sponsrad av och profilryttare för Equikraft!     Equikraft (www.equikraft.se) och Ulrika, som driver företaget, kom jag i kontakt med i samband med att jag hade sa...

Av Renee Knutson - 21 mars 2017 20:11

Årets första tävling gick av stapeln i söndags och var i Kalmar. Bägge pojkarna följde med ner och det blev en lång dag då Alexander startade tidigt i första klassen och Magnum placerade sig i bägge sina klasser som gick efter. Alex har inte vari...

Av Renee Knutson - 1 mars 2017 18:17

Jag tror att alla tränare har gemensamt att man till 99% stöter på samma problem hos ryttarna. Vissa problem som ryttarna själv upplever och andra som ryttarna inte vet om men som gör livet så mycket lättare med ridningen om man kommer tillrätta med ...

Presentation

Välkommen till Remonts blogg. Titta gärna in på www.remont.se för att läsa mer om mina tjänster.

Jag arbetar med att utbilda hästar och ryttare utifrån de klassiska principerna.
Bland mina elever finns alla inriktningar.

/Renée

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards