Det sista tantlägret var 19-20/9 och det kommer att finnas flera chanser nästa år att haka på.

Detta lägret så var Lottie med på sin Mancha, Elisabeth på Myrrha, Annette på Rosita och Helena på Tamarillo.

Förutom ridning så såg vi på några dvd'er med bland annat Carl Hester. Vi hade teori, drack drinkar och åt god mat. Allmänt stortrivdes med andra ord.

Sista lägret för i år är ett till tävlingsläger för barn och ungdomar under höstlovet.

Dizzy har hunnit få sadeln justerad. Hon ändras verkligen i kroppen i en rasande fart just nu. Det gjorde väldigt gott både för min sits och för hennes del. Både hon, jag och Magnum har hunnit vara hos kiropraktorn en gång vardera och får ett nytt besök på tisdag. Det har också gjort väldigt gott och jag kan förstå att hästarna behöver ta det lugnt ett tag efter för jag var helt slut i två dagar efteråt.

Iband blir man ju lite trött på sig själv. Jag kan resonera på ett sätt kring elevers hästar eller utbildninghästar men jag resonerar inte kring mina på samma sätt utan hamnar lätt i samma banor och tankesätt, som ju inte alltid hjäper. Jag har ju problem med att Dizzy inte kommer ordentligt till jobb för att hon svarar lite lustigt på hjälperna. En kväll när jag var lite lätt frustrerad över situationen (allra mest för hennes del och risken att hon blir dålig i kroppen igen) så försökte jag metodiskt att gå igenom det. Och det jag kom fram till är ju att hon lärt sig mycket fel eftersom hon haft ont sen innan hon reds in. Det vet jag ju med facit i hand men det visste jag inte då. Det gör att hon inte kommer upp med sin mage/rygg och inte kommer under sig med bakbenen. Och att hon inte får något flyt utan blir lite start/stopp. Allt har så klart blivit allt bättre men det problemet borde ha försvunnit med att det onda försvann.

Så kontentan är: Hon sänker mage/rygg och hon tänker inte framåt. Hon är dessutom lite okänslig för skänklarna vilket inte gör saken lättare (det är hon så klart inte egentligen men det har blivit så). Så hur hade jag löst det på en annan häst? Jo jag hade tagit på mig ett par sporrar och gjort mitt vanliga: steg 1, steg 2 och steg 3. Vilket innebär: ge den hjälpen man vill ha (mao extremt lite hjälp), förstärk hjälpen, se till att det du vill händer. Givetvis med beröm och att man börjar om på steg 1 hela tiden. På det sättet går det fort att lära om.

Så jag la till en lätt vad (allra helst ska hästen arbeta utan att jag ens behöver be med skänklarna...men Rom byggdes inte på en dag) och när hon inte svarade med att komma upp med mage/rygg eller om hon bromsade så kom det en lätt sporre och några enstaka gång kom det en tuffare sporrhjälp.

Jag hann rida henne två gånger med dom innan det var dags för Borba kursen och det var en stor skillnad på henne när vi åkte iväg redan. Tanken är ju att komma ifrån sporrarna på några veckors tid.

Vi åkte upp till Stockholm på onsdagen och Dizzy var inte ens tittig när vi kom dit. Jag var helt chockad, och väldigt nöjd. Jag hann sitta och titta på några lektioner och det var väldigt trevligt att få sitta och titta på den ridningen och på den nivån av ridning på en kurs. När jag satte igång Dizzy (från marken med lite longering) så visade det sig att hon inte ens var stel vilket var väldigt glädjande att se. Just då så antog jag att det var transportturen som "vibrerat" loss henne, men hon visade sig inte vara stel på torsdagen heller så ni är jag mer benägen att tro att det är att jag fått henne att jobba igenom kroppen bättre.

Under kursen så fick vi en hel del bra hjälp med dom problemen jag har med Dizzy: att hon har svårt att göra övergångar korrekt, även tempoväxingar och att hon gärna välter lite över sina bogar (istället för att jobba med innnerbak) och till och från så gick damen otroligt bra och det är bara att hålla tummarna för att hon fortsätter på det här hållet.

Detta klippet fick mig att komma ihåg att hon i grund och botten är en riktigt bra häst. Det är lätt att glömma bort med de problem som varit och att hon varit så stel det sista.

Hon har också en så himla härligt skritt:

Galoppen är inte hennes starka sida ännu men det tar sig sakta men säkert:

Vi lekte också lite med skänkelvikningar och öppna, även om fokus låg på basic:

Han läste också av Dizzy väldigt bra och hon fick lite kommentarer om att vara för smart för sitt eget bästa. Hon har ju så många sätt att få mig att göra precis tvärtemot vad jag borde så hon inte behöver ta i. Jag tror egentligen inte att hon vill slippa jobba (för hon har ju aldrig protester mot det när vi kommer igång) men det har bara blivit helt fel med allt som varit. Hon visade också vilken liten bitch hon kan vara när hon högg i luften ett antal gånger bara för att han petade på hennes nacke...ja...det är Dizzy det. Men Julio tog det med ro och kom bara med den lätt kommentar till henne om att hon inte skulle vara en sån bitch. Jag brukar säga till henne att inte vara en sån kärring de få gånger hon surar på mig när jag helt klart inte förtjänat det.
 

Jag känner i alla fall att jag äntligen hittat en tränare som är på helt samma sida i ridningen som jag är och jag är vädigt glad att jag fick en plats och att jag kom iväg! Nästa kurs bli i december och jag har sett fram emot det sedan vi åkte hem i torsdags. Jag hoppas att jag längre fram kan ta med mig Magnum upp. Det förutsätter ju så klart att han håller för ridning nu efter Irap behandlingen. Just nu har det gått två månader och han höll tre månader på kortisonbehandlingen i vintras. Han känns dock betydligt bättre från start så jag håller alla tummar som bara går och jag vet att det är många som hjälper mig med den biten också. Han har hunnit charma många den pojken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har fått den äran av att bli Team ryttare för Team Total! Den här presentationen ligger ute på facebook sidan "Funktionsfodret Primero Total": (mer om mina tankar kring att vara teamryttare/profilryttare och sponsrad nedanför bilden)   ...

Jag är precis hemkommen efter två dagars träning på Fors Gård i Stockholm för Julio. Lika välbehövligt som alltid! Och det var alldeles för länge sen sist jag kom iväg.   Jag plockade med mig Alexander den här gången och första passet börjar so...

Ibland är det väldigt roliga nyheter men får dela med sig av.   Jag blir sponsrad av och profilryttare för Equikraft!     Equikraft (www.equikraft.se) och Ulrika, som driver företaget, kom jag i kontakt med i samband med att jag hade sa...

Årets första tävling gick av stapeln i söndags och var i Kalmar. Bägge pojkarna följde med ner och det blev en lång dag då Alexander startade tidigt i första klassen och Magnum placerade sig i bägge sina klasser som gick efter. Alex har inte vari...

Jag tror att alla tränare har gemensamt att man till 99% stöter på samma problem hos ryttarna. Vissa problem som ryttarna själv upplever och andra som ryttarna inte vet om men som gör livet så mycket lättare med ridningen om man kommer tillrätta med ...