Direktlänk till inlägg 6 oktober 2014
Magnum har hunnit med att ge mig skrämselhicka (första gången igår) och jag är inte helt säker på att han inte kommer ge mig det igen. Han fick första omgången med metacam i fredags och hann sen få en i lördags. Jag var inte hemma lördag em till söndag morgon och fick ett sms om att han var lös i magen på söndag morgonen och när jag började dra igång att oroa mig så pratade jag med en annan som kommenterade att han såg lite hängig ut lördag kväll (Magnum är dock expert på att se hängig ut när han är avslappnad). Om man googlar på metacam och lös mage så får man upp en del skräckhistorier så jag hann jaga upp mig rätt bra medan jag åkte upp till stallet.
Efter allt som varit med hästarna de senaste åren så blir det lite stora reaktioner ibland.
När jag kom upp till stallet så kom han glatt i hagen när jag ropade och såg allmänt lycklig ut för att vi skulle göra något. Kollade om han hade feber men det var lugnt, sen tog vi en promenad (för det ska han göra varje dag) och därefter fick han sin lunch inne tills jag kunde kolla hur han var i magen. Ingen fara med det heller.
Lite lätt konfunderad så bestämde jag mig för att han skulle få sin metacam vid insläpp som tänkt.
Och sen var det samma veva: lös i magen på kvällen, men bättre allt eftersom och sen helt bra vid lunch idag. Efter att ha pratat med Husaby så åkte jag och skaffade tillskott som hjälper tarmfloran och sen så klart hålla koll så han inte blir sämre. Så nu håller jag tummarna för att han fixar metacamen för den behövs verkligen för att han ska kunna bli bra.
Idag fick Dizzy och Magnum nya skor, vilket alltid känns lika skönt. Lite som att få bilen tvättad och städad...det händer dock inte lika ofta.
I lördags var Dizzy med på en klubbtävling (där KM ingår). Dock utom tävlan eftersom hon fortfarande rids på stång och kapson och lär få göras ett tag tills damen taggat ner. Denna betslingen trivs hon väldigt bra på och jag tänker inte riskera att sätta spänningar i henne genom att byta bett. Inte förrän hon känns helt lugn att rida och har kanske kommit lite längre i sin utbildning.
Hon var helt klart inställd på att hon var bäst och vackrast på tävlingen. Redan när vi började göra iordning henne så syntes det tydligt att hon visste att något speciellt var på gång. Inne på banan hade hon sanslöst roligt och var lite väl taggad och lite överallt... Hon är en aningen för svag för att tävlas, men inte så svag att jag tror att det skulle skada henne på något sätt. Men till och från blir det lite vingligt och allt blir inte så bra som hon kan göra det, men, men. Det enda jag ångrar är ett missförstånd i slutet av sista längningen i galopp i LB:1. Det gör ont i mig att se. Men som tur är så är det extremt sällsynt att något sånt händer.
Här är filmen från i lördags:
Jag är precis hemkommen efter två dagars träning på Fors Gård i Stockholm för Julio. Lika välbehövligt som alltid! Och det var alldeles för länge sen sist jag kom iväg. Jag plockade med mig Alexander den här gången och första passet börjar so...
Jag tror att alla tränare har gemensamt att man till 99% stöter på samma problem hos ryttarna. Vissa problem som ryttarna själv upplever och andra som ryttarna inte vet om men som gör livet så mycket lättare med ridningen om man kommer tillrätta med ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 |
|||||
6 | 7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|