I onsdags var vi iväg på en kvällstävling.

Jag och Lottie åkte iväg med Jaleoso till Ekängens Dressyrryttare utanför Söderköping. Om det är någon som funderar på att åka dit och tävla kan jag varmt rekommendera det. Det märktes att funktionärerna verkligen ansträngde sig för att göra allt så bra som möjligt. Rent och prydligt, allt på sin plats och trevlig hederspriser!

I ridhuset fanns det väldigt mycket att titta på. Det som syns i filmen är speglarna, som jag trodde Jaleoso skulle reagerar på, men det som kanske inte syns lika bra är den låga läktaren samt domaren som satt på samma höjd som man red rakt emot och bortanför det som inte alls syns på filmen finns det en kafeteria i en höjd som kanske inte var optimal för hästarna, men väldigt bra att sitta och tittat ifrån. Magnum hade varit ett aber att ha med sig där (men bra för miljöträningens skull). Jaleoso är inte alls tittig, men här inne fick jag några få reaktioner innan han kollat av sig. Men jag tycker ändå att allt var toppen på tävlingen!

Det finns så klart mycket mer att arbeta på. Det som märks allra mest är att han är väldigt svag i sin galopp. Han är inte riktigt stark nog överlag, men traven är hans esse och den kan han briljera i även om han inte orkar något annat.

Vi red först en LB:2 och fick 64,167% och kom trea av sjutton startande. I LA:3 fick vi sällskap av ekipage som skulle starta msv nästa dag så hans 64,268% räckte inte lika långt där och vi kom sjua av arton startande. Det är hans bästa procent hitills så jag är jätte nöjd. Jag är ännu mer nöjd för jag känner att det är en hel del som kommer att rätta till sig relativt snart så han kan höja sig mer.

Här är filmen från i onsdags:

Något annat som jag tänkte komma in på med detta blogginlägget är att använda ljud vid inlärning. Ibland ser jag ekipage traggla med samma sak om och om igen och det är så tydligt att hästen inte förstår sin uppgift och ryttaren lyckas inte förklara den trots att hjälperna verkar vara de rätta. Ryttaren är ju i grund och botten hästens lärare (även om vissa hästar tar på sig att lära ryttaren då hästarna hunnit bli äldre och är välutbildade).

Så jag vill slå ett slag för att använda ljud för att förklara för de fyrbenta. Jag tänkte komma med några exempel som jag själv ofta använder. Det är då tre olika ljud och nu tänker jag i princip bara på skolningen av hästen.

"Stanna". Jag använder whoo för att stanna och jag använder det ofta på långa tyglar ute när jag är lat eller när jag leder hästarna och det betyder att de vet precis vad det betyder. Så när jag arbetat med Magnum och Jaleoso och halterna från galopp (som ännu inte sitter helt, men dom förstår dom nu) så har jag samlat galoppen så mycket de orkat och sen med små hjälperna bett om halt samtidigt som jag lagt in ljuder för stopp. Dom har så gott dom kan kunnat gå ner till halt och jag har inte behövt ta i dom för att få halten. Efter några försök så har dom kopplat ihop hjälperna med vad dom ska göra och då kan jag börja jobba med kvaliten i halten. Vilket vi just nu håller på med. 

"Samla". Eller ta i mer, bli kvickare... Antingen så vill man att hästen ska börja gå mot trampet eller vill man helt enkelt ha mer aktivitet i en lättare samling/uppkortning. Det är också något som är svårt för hästen att förstå i början. Dom blir lätt antingen spända eller bara långsamma. Då tycker jag att det är lättare att be om energi med snabba, lätta och rappa smackningar i den takten jag vill att dom rör bakbenen. Då slipper jag försöka förklara med skänklar och sits vilket lätt ger en spänd häst och det ger också lätt att mothåll i handen. För att lära in smackningarna så tar jag ibland hjälp av en pisk där jag duttar på bakdelen med den så dom drar åt sig bakbenen (samtidigt som jag smackar) och då kan jag berömma dom och säga att det var rätt och inget att bli upprörd över.

Några få försök, sen fungerar bara smackningar. Ytterligare några försök och hästarna har kopplat ihop det och jag kan med lätta hjälper be om det jag vill ihop med lite ljudhjälp när det behövs.

"Öka". På alla hästar som inte har inbyggt "hängt" i steget så är längningarna en utmaning innan hästen hittar sitt häng/gung och därmed har förstått. Då kan man börja jobba på kvaliten och stärka dom istället. Här använder jag mig av hörnen på ridbanan och ser till att hästen förstått "samla" utan ljud först. Sen rider jag oftast in snett igenom (börjar i traven) och smackar till en gång hårt och tydligt vilket gör att hästarna trycker till framåt (jag har då redan bett om framåt med sitsen). Oftast blir det kanske lite springigt, men efter ett par försök så förstår hästen att den ska öka på tempot. Då använder jag sitsen för att be den att vänta lite samtidigt som jag med ljud säger "öka". Det brukar ge en ökning av steglängden som man kan berömma och sen bygga på. Samma sak när hästarna lätt dör halvvägs igenom en snett igenom (som ju inte alltid är så smart att träna hela sträckan, men ska man tävla så måste man emellanåt). Då på mitten eller strax innan kommer det en hård, tydlig smackning för att hjälpa hästen hålla igång. På så sätt kan jag fortsätta rida och inte börja sitta och klämma.

Har ni några bra exempel på hur ni hjälperna hästarna att förstå vad ni vill genom ljud?