Just nu är det relativt modernt att inrikta sig väldigt tidigt på dressyr, hoppning, fälttävlan eller vad det kan tänkas vara. De flesta verkar se de olika inriktningar som skiljda från varandra. En hoppryttare jobbar inte med dressyr utan markarbete, vilket ju ofta skiljer sig en del från dressyrens grund. En dressyrryttare använder mycket sällan mer än låga cavalettis (och sällan ens det) etc.

Många av de gamla mästarna skriver om att en god grund ligger i dressyrutbildningen (eller det som de ansåg vara dressyr...dressyr har ju ansetts ett fult ord en gång i tiden). Och bland annat Müseler anser att en ryttare ska ha tre ben att stå på som ska utbildas/användas lika mycket: dressyr i paddocken, hoppning och uteritter. Alla samspelar och hjälper ryttare och häst att utvecklas.

Efter att ha arbetat mycket med olika ryttare och hästar har jag en stark mental bild av hur man lägger en sån grund som behövs för att ryttaren ska kunna avancera i sin ridning oavsett om man helst vill ägna sig åt dressyr eller hoppning (eller någon annan inriktning).

Den här bilden hittade jag som visar väldigt bra hur jag tänker på det:

Pyramiden kan användas generellt eller som en del i alla olika utbildningar.

Normalt så tänker jag mig den som generell för hela ryttarens utveckling, men jag kan också tänka mig den som t.ex en pyramid bara för ryttaren sits, eller bara för en viss övning: men börjar med grunden och bygger sig uppåt.

Om man ser på den generellt så är den undre biten en stadig, bred grund där ryttaren utbildar allt från balans, till inverkan, till sits, till teoretisk kunskap, till hästhantering m.m m.m Här i ligger också lite utbildning över bommar, utbildning i alla gångarter och att man kan rida hästen i olika former och inverka utan att störa. Jag skulle vilja säga att den stora massan inte är klara med denna biten av sin utbildning. Och en hel del som är på hög nivå inte är klara med den heller. Därmed inte sagt att det är någons fel, utan jag tycker ofta att den generella idéen om hur man rider/utbildar sig och vad man bör lära sig har blivit förvanskad på vägen genom åren.

Det oranga lagret visar på hur ryttaren fortsätter att bättra på sin grund. Ryttaren lär sig att hjälpa hästar med diverse problem, att kanske kunna komma ut på lite lättare tävlingar och därmed lära sig att hantera både sig själva och hästen mentalt. Man utvecklar balans, inverkan och sits ännu mer. Man börjar leka med lite mer komplexa övningar som skolorna, byten m.m Även lite mer hinderutbildning, vilket inte innebär att det måste bli högt, men att man kan använda hinder för att stärka hästen, träna på sin egen sits/inverkan/balans och helt enkelt implementera hinder i hästens grundutbildning.

Först i det gula laget tycker jag att en ryttare kan börja inrikta sig, om man vill det, och se till att man har en stadig teoretisk grund att stå på. Hur ska man annars kunna utvecklas om man inte vet varför man gör saker på det sättet man gör dom? Ryttaren ska kunna känna vad det är i hästen som inte fungerar/eller fungerar. Vad ryttaren behöver göra för att hjälpa hästen eller kanske inse att det är något annat fel via hästens små signaler.

Ryttaren kanske börjar inrikta sig mot de högre rörelserna i den klassiska dressyren eller bestämmer sig för att komma upp mot de "riktiga" tävlingsklasserna (de lätta klasserna räknar jag som träning, iaf inom dressyren...för de som vill avancera i hoppningen så är de även här ren träning).

Mellan det gula och gröna lagret anser jag att alla ryttare bör hamna efter ett tags ridning, vare sig man är skogsmulle eller ambitiös tävlingsryttare. För hit behöver man komma för att vara en ryttare som kan bygga upp en häst och inte bara slita på den när man rider.

I de gröna lagret och uppåt börjar ryttaren bli riktigt duktig och har full känsla, balans, en riktigt god sits och en riktigt god inverkan och börjar oftast nischa sig helt åt något håll. Alla ryttare vill inte komma så här långt med sin ridning, men jag tycker att alla som vill hålla på med ridning på heltid eller nästa heltid bör sikta till att komma minst hit.

Om ryttaren inte lägger hela sin grund i det röda lagret och börjar att avancera uppåt så händer en av två saker:

1. Ryttaren kommer bara till de högre lätta klasserna (eller motsvarande) och kommer sen inte vidare utan står här och stampar hela sitt hästliv (och förstår oftast inte varför man inte kommer vidare).

2. Ryttaren avancerar upp i det gula/gröna lagret och inser där att det finns stora luckor i utbildningen som gör att vissa rörelser helt enkelt inte går att utföra korrekt eller att hästen hela tiden har samma problem i hoppningen. Här brukar ryttarens uppfattning om sin egen ridning helt smulas sönder efter ett tags frustration, en stund av förtvivlan följer och här har jag sett allt från att ryttaren ger sig fan på att fylla i luckorna (och lyckas), eller helt ger upp och faktiskt slutar med hästar.

(det finns några få i ett tredje alternativ som har sån naturlig känsla/teknik att de lyckas komma upp i de allra översta lagren, men kommer aldrig till full harmoni i sin ridning)

Detta inlägget är inte tänkt som att säga att vi som ryttare generellt saknar en massa i vår utbildning vare sig vi är på hög eller låg nivå utan är mer tänkt lite som en tankeställare för hur vi tänker på ridning.
Generellt hade det behövts en mer grundläggande långsam utbildning för ryttare och att vi själva tar ansvar för att vilja lära oss och inte är så lata när det gäller teori, arbete från marken, att lära sig från grunden och att arbeta med oss själv.

Var jag själv står i pyramiden tänker jag hålla i mitt eget huvud. ;)

Desmond, som varit 26år på Spanska Ridskolan, sa en gång lite skämtsamt att han tyckte att han kommit ur nybörjarstadiet (han syftade då på att många ryttare i de höga klasserna har lite väl höga tankar om sig själva...och kanske en de i de lägre också)...med andra ord: lite mer ödmjukhet i vardagen hade varit bra för många, medan andra kanske borde inse att de kan mer än de tror.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har fått den äran av att bli Team ryttare för Team Total! Den här presentationen ligger ute på facebook sidan "Funktionsfodret Primero Total": (mer om mina tankar kring att vara teamryttare/profilryttare och sponsrad nedanför bilden)   ...

Jag är precis hemkommen efter två dagars träning på Fors Gård i Stockholm för Julio. Lika välbehövligt som alltid! Och det var alldeles för länge sen sist jag kom iväg.   Jag plockade med mig Alexander den här gången och första passet börjar so...

Ibland är det väldigt roliga nyheter men får dela med sig av.   Jag blir sponsrad av och profilryttare för Equikraft!     Equikraft (www.equikraft.se) och Ulrika, som driver företaget, kom jag i kontakt med i samband med att jag hade sa...

Årets första tävling gick av stapeln i söndags och var i Kalmar. Bägge pojkarna följde med ner och det blev en lång dag då Alexander startade tidigt i första klassen och Magnum placerade sig i bägge sina klasser som gick efter. Alex har inte vari...

Jag tror att alla tränare har gemensamt att man till 99% stöter på samma problem hos ryttarna. Vissa problem som ryttarna själv upplever och andra som ryttarna inte vet om men som gör livet så mycket lättare med ridningen om man kommer tillrätta med ...